Släktforskning

Som jag skrev tidigare så har jag börjat att släktforska. Det är en helt otrolig värld som öppnar upp sig när man tittar tillbaka. Jag hade tänkt berätta lite hur jag bär mig åt och kanske inspirera någon där ute att börja gräva i sin egen släkt.

Någon stans måste man ju börja. De flesta böcker och sajter ger rådet att man ska prata med alla sina äldre släktingar, få dem att berätta vad de minns om sina föräldrar, far- och morföräldrar och så vidare. Det är ett bra råd och jag skulle vilja lägga till att man ska försöka spela in det samtalet. Det är otroligt mycket värt att ha kvar när ens släktingar inte längre finns. Jag hade som uppgift i 8:an tror jag det var att intervjua en äldre släkting. Eftersom jag inte hade någon i livet intervjuade jag en nära vän till familjen om hans liv. Han lever inte idag och det bandet jag har har kvar är mig mycket kärt och jag har kopierat det och gett till hans barn som blev väldigt glada över det.

Förutom att prata med släktingar så skulle jag rekommendera att man sätter sig ner och tittar på alla gamla fotografier och märker upp vem de föreställer med en syrafri penna. Min mamma och jag har gjort det med alla våra gamla fotografier och det är en väldig tur för jag inser nu när jag ska lägga in dem på datan att det är svårt att hålla isär alla människor man aldrig har träffat. Det finns så enormt mycket kunskap hos de äldre i våra familjer, de har så många minnen och så mycket kunskap som kommer att gå förlorad om vi, de yngre generationerna, inte tar oss tid att lyssna.

Jag har som sagt inte så många äldre släktingar att prata med, bara min mamma. Men jag har en annan fantastisk källa till information. Min farmor var näst intill besatt av att samla in dödsanonnser från folk hon kände. Så hennes släkt och min farfars släkt finns bevarade i form av dödsannonser. Det kan vara lite klurigt att reda ut vem som är vem utifrån dödsanonnser, men har man lite tålamod så går det att få en riktigt bra bild av släktträdet. Har man dessutom minnesrunor så har man verkligen en enormt bra informationskälla. Här kommer ett exempel ur min samling. Det är min farmors morbror som verkligen fick en enastående dödsruna med foto och allt. Han var politiskt och fackligt engagerad vilket tydligt framgår.

Som ni ser så kan man hämta enormt mycket information ur en sådan här runa och dödsannons.

Så när man väl har lite grundläggande information så ska man ju göra något med den. Det finns två sätt att arbeta på, dels att fysiskt gå till landsarkiven runt om i landet och via microfilm läsa kyrkböcker och andra intressanta dokument, eller så väljer man att göra det via internet och kan sitta hemma. Det finns naturligtvis för och nackdelar med båda. Använder du internet så kommer du att få betala en abonemangskostnad antingen per dag, per månad eller per år för att komma åt informationen. Det är däremot gratis att forska på landsarkivet. Men har du släkt som har flyttat runt eller som kommer från platser som inte ligger i närheten av där du bor så kan det bli lite krångligare. Man kan beställa papperskopior av bestämda årtal osv men de kostar ju naturligtvis. Ska man åka och forska på ett annat arkiv så ska man räkna med reskostnader och boende mm. Med de flesta internet tjänster kommer även en möjlighet att sortera informationen i form av släktträd eller liknande. Jag har släkt från främst Blekinge och Jönköping, underligt nog, så för min del är det definitivt smidigast att betala en liten summa för att få sitta och forska vi nätet. Då kan jag även göra det när jag har tid och lust, dygnet runt tillgång så att säga.

Så nu har du informationen att börja med och du har valt på vilket sätt du ska forska, nu börjar vi på allvar. Börja med att få en bild över vad du vet. Skriv upp de namn, födelse och dödsdatum och platser som du vet. Det är enklast att börja sitt letande någonstans runt sekelskiften 18-1900-talet. Efter 1936 kommer man inte hitta så mycket då dessa handlingar fortfarande är skuddade av PUL (Person Uppgifts Lagen) och i slutet av 1800-talet så slutade man föra de så kallade husförhörslängderan (hfl) i socknarna och dessa är en enorm källa av information.

Ta en släkting som du vet ungefär när denna föddes och var. som exempel kan vi ta min mammas morfar; Harry Svensson som föddes 20 juli 1889 i Öggestorp församling. Med dessa uppgifterna kan vi med lite tur få reda på vad hans mamma och pappa hette och var de bodde. Vi går då in i föddelse boken för Öggestorp år 1889 och bläddrar fram till juli. Då ser det ut så här:

En sak man blir väldigt bra på när man släktforskar är att läsa konstiga bokstäver och handstilar. Detta är en riktigt bra handstil som är lättläst och en ordningsam präst som inte kladdar. Vi kan utläsa att Harry hade mellannamnet Oskar, att hans far hette Harry, August, Svensson och hans mamma hette Charlotta, Johanna, Johannesdotter. Efter faderns namn står hans yrke och var han bor, i detta fallet handlare och Malmen. Det lilla strecket precis efter Harrys namn visar att han föddes levande och är en son född inom äktenskap. det lilla strecket efter moderns namn innebär att hon var gift och siffrorna är den ålder som föräldrarna var fyllda sist (faderns är överstruket). Längst till höger står vem som döpte Harry.

Så nu kan vi utöka vår släktträd med två nya namn (om man nu inte redan visste dem) och exakt var Harry bodde. Nu gäller det att skaffa fram mer information. Nu är det dags att bege sig in i hfl för Öggestorp omkring 1889, i mitt fall 1886-1891, och leta sig fram till Malmen. Ibland har man tur och det finns en en ortförteckning i början av hfl, ibland har man så pass tur att det står en sidohängivelse i födelseboken, ibland har man mindre tur och får bläddra sig igenom 400 sidor för att hitta till platsen man letar efter. Så här ser det ut när man hittar rätt:

Här ser vi att Malmen var en lägenhet. Lägenhet då och nu är inte samma sak, då var lägenhet en bit friköpt jord med ett hus på. Man ägde med andra ord både marken och huset till skillnad från ett torpare som ägde huset men inte marken. Vi ser också att August var handlare till yrket, vilket troligen innebar att han hade en liten butik för kaffe, verktyg och annat material men troligen inga direkta matvaror. Vi ser även en förteckning över familjen som förutom August och frun Charlotta består av barnen Ester Elisabeth, Sven Georg och Oskar Harry. Vi ser även när de är födda och var. Vi ser även när August och Charlotta gifte sig.

Nu har vi fått en uppsjö av information. Vi vet vem Harrys syskon är, när hans mamma och pappa föddes och var samt när de gifte sig. Med lite logiskt tänkande kan man även försteälla sig att eftersom Harrys syster är född i Rogberga 1878 och föräldrarna gifte sig 1877 så är det inte omöljigt att de gifte sig i Rogberga. Och mycke riktigt hittade jag dem där i vigselboken.

Nu är det bara att gå vidare. Leta upp födelseboken för tex Svarttorp 1851 och titta på August Svensson, där hittar man hans mamma och pappa och var de bodde, går man sedan in i hfl där omkring så kommer man att hitta födelsedatum för hans föräldrar och så vidare. Sakta men säkert kan man leta sig tillbaka. I hfl så kommer man kunna hitta information om födelsedatum, dödsdatum, flyttar, giftemål och liknande. Genom att följa spåren så kommer man kunna få fram en ganska komplett bild av ett liv.

Någon gång runt mitten av 1600-talet kommer det bli svårare att hitta bra källor. Kyrkböckerna var inte så utförligt skrivna och deffinitivt mer svårlästa. Då hjälper det att använda sig av domböcker, mantalslängder och jordeböcker. Har man däremot blåblodiga anor så är de lättare att spåra eftersom de flesta adelsfamiljer har hållit sina egna släktträd sedan långt tillbaka i tiden.

Jag hoppas att fler där ute blir inspirerade till att undersöka sina anor. Det är väldigt spännande och på sätt och vis så gör det att det människor vi forskar om på sätt och vis blir odödliga då de kommer till liv genom våra undersökningar. Man lyfter fram människor som kanske har varit bortglömda i hundratals år och sätter in dem i historien. På så vis så kan även den enklaste bonden eller soldaten få en plats i historien. Det är även ett roligt sätt att levande göra historien för barn och barnbarn. Visst hade det varit roligare att läsa om karolinerna i skolan om man visste att en av ens anfadrar fanns med på slagfälten.

3 comments on “Släktforskning

  1. Angelika "BlueRain" skriver:

    Tack för bra tips! Verkar mycket intressant och roligt!

  2. Elena-Maria skriver:

    spännande med släktforskning! försökte med det nån gång på högstadiet, men jag tröttnade (det är ju ganska tdskrävande). det hade dock varit roligt att komma riktigt långt bakåt i tiden och se vad ens släkt varit sysselsatta med genom seklerna =)

    lycka till med ditt forskande!

    blessed be

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s