Påsken – häxornas högtid?

Häxor och påsk har blivit intimt förknippade med varandra. Så till den vida grad att det idag nästan är omöjligt att tänka sig påsken utan häxor. Men vad har egentligen häxor att göra med påsken? Inte mycket…

ID-10025671

 Den kristna påsken firas till minne av Jesus död på korset och hans uppståndelse på den tredje dagen. Det vill säga själva  grunden för kristendomen. därför så borde påsken vara den viktigaste av de kristna högtiderna, och inom den grekiskortodoxa kyrkan och även andra granar av kristendomen så är just påsken större än julen.

Påsken är inte som julen en fast högtid utan räkas ut på ett ganska komplicerat sätt. Det hela började med att de nyblivna kristna inte ville fira sin påsk samtidigt med judarna då de ville skilja religionerna åt. Därför bestämde de sig för att påsken skulle infalla på den första söndagen efter en eclisiastisk fullmåne som inträffar efter den 20 mars. Visst låter det lite väl komplicerat? En eclisiastisk fullmåne är inte det samma som en astrologisk sådan utan bygger på Metons cykel, en kalender på 19 år med 7 år med 13 månader och 12 år med 12 månader. I dessa är fullmånarna uträknade var de ”borde hamna” och det är alltså detta man går efter.

Påsken börjar firas på skärtorsdagen, det är den dagen då Judas förrådde Jesus. där efter följer långfredagen då Jesus korsfästes och dog. Var på påskafton och påskdagen följer. Sist kommer annandag påsk och på denna dag återuppstod Jesus som bevis på sin gudomlighet och på löftet om att vi alla är odödliga.

ID-10019993

Så var någon stans kommer häxorna in? Jo enligt gamla traditioner inom kyrkan så släps all ondska lös på skärtorsdagen då Judas förråder Jesus. Så under tider då häxor jagades av kyrkan så ansåg man naturligtvis att de hade en riktigt festdag en dag som denna, när all ondska var lös. Därför föddes här i Norden myten om att häxorna åker till Blåkulla just torsdagen innan påsk för att fira med djävulen. Människor var så rädda för dessa häxor som var ute och flög att man såg till att täppa till skorstenar eller se till att ha en rytande eld brinnande i spisen för att de inte skulle flyga ner genom skorstenen. Påsk smällare är en förlängning av denna tradition, man jagar bort det onda genom att skrämma dem med höga ljud och skarpa färger (och jag tror att om någon skulle komma flygande på en kvast när man smäller av raketer skulle försvinn fort därifrån)

I de flesta delar av världen så har just häxans roll under påsken försvunnit. Men i Sverige och Finland så lever traditionen kvar. Här skickar vi ut barn klädda till påskkärringar och vi hänger upp häxor i olika former runt om i hemmet för att fira en kristen högtid.

Jag vill inte säga att vi borde be barnen sluta klä ut sig till. Men kanske borde vi ta bort likhetstecknet mellan påskkärring och häxa och kanske borde vi sluta fira en kristen högtid med att hänga upp häxor i våra hem. Faktum är att häxor inte har något med påsken som högtid att göra och många nutida häxor är inte allt för glada i att bli förknippade med just en kristen högtid.

Faktum är att om vi nu ska hänga upp häxor i våra hem och förvänta oss färder mot Blåkulla så borde vi snarare spana upp mot himlen under vårdagjämningen. För att förstå varför så borde vi ta oss en närmare titt på ett äldre ord för häxa.

Innan häxor kallades häxor här i Sverige (ordet introducerades någon gång under 1600-talet) så kallades de tunridor eller tunridan i enkel form. Ordet betyder ordagrant ”hon som rider på tunet”. Tun är ett gammalt nordiskt ord som betyder gårdsplan eller gärdsgård (det delar ursprung med engelska town (stad) och tyska zaun (staket) ). Någon som red på tunet var därför någon som stod med ena foten på gårdsplanet och den andra utanför i ”det vilda”. Detta blev symbolik för att stå med ett ben i i olika världar, en fot i den verkliga världen och den andra i okända världar där de kunde anskaffa sig krafter som vanligt folk inte besatt.  Detta har idag starka kopplingar till det engelska ordet hedgewitch (häckhäxa) som har betydelsen att man går ”genom häcken” in i andra världar.

Traditionellt så är just vår och höst dagjämningen (tidpunkter då dag och natt är lika långa) dagar då slöjan mellan de olika världar är tunn och därför är resor mellan världarna enklare. Därför anses de vara väldigt passande för ”häxresor”. Och det är just det som man anser med att häxorna reser till Blåkulla, inte att de sätter sig på en kvast och åker iväg till ett berg. Utan att de gör en resa till en annan värld, en annan verklighet.

Så med andra ord så resor häxor under vårdagjämningen och inte under påsken. så jag tycker att vi kan låta påskkärringar vara påskkärringar utan att blanda in häxor i det hela. Låt kristna få fira kristna högtider utan (allt för mycket) inblandning av hedniska ritualer.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s