Kloka, och mindre kloka, ord

Ibland händer det att man springer på så kallade bevingade ord. En mening eller två som verkligen talar till en och som motiverar och inspirerar en. Men så händer det även att man springer på det motsatta. Då man tänker, jag undrar vad personen som kläckte ur sig det här tänkte egentligen. Idag tänkte jag dela med mig av två citat som inspirerar mig och även ett citat som har fastnat av en annan orsak.

I helgen slötittade jag på ett tvprogram där de intervjuade en man som flyttat till Florida för att surfa. Han hade lämnat allt bakom sig för att följa sin dröm. När de frågade honom vad som gjorde honom lycklig och hur han hade vågat så svarade han:

”Livet består till största delen av vardagar. Om vi sitter och väntar på de speciella dagarna så kommer livet rinna förbi. Man måste ta tillvara även på vardagarna”

Det fastnade verkligen i mitt huvud för det stämmer ju så bra. Hur många av oss går inte och väntar på de där speciella dagarna? Man planerar semestern och börjar se fram emot den i oktober, man drömmer om att säga upp sig från ett arbete man avskyr om man skulle bli miljonär och så vidare. Men visst borde vi bli bättre på att ta tillvara på vardagen?

Om man nu vantrivs på sitt arbete så varför inte säga upp sig? Nu menar jag inte bara så där på rak arm. Men börja leta efter ett nytt jobb, starta eget, börja plugga eller vad den nu är man råkar drömma om. kanske måste man gå ner i lön, kanske kan man inte åka utomlands två gånger om året. Men är det inte värt det om man tänker på att man i genomsnitt tillbringar 8 timmar, fem dagar i veckan, på jobbet. Är det verkligen tid man ska spendera på ett ställe där man vantrivs? Jag har varit där, med ett jobb som nästan gav mig ångest. Jag lovar att det inte är värt det.

Så många i min bekantskapskrets håller fast vid sin pojk/flickvän för att de inte vill vara ensamma. De flesta har passerat 30-år och känner ett visst tryck att starta familj och allt det där. Är man 30 och singel så har man nästan misslyckats. Men vill man verkligen spendera all sin lediga tid med en person som man inte är säker på att man gillar? Jag menar inte att ett bra förhållande alltid är guld och gröna skogar. Men det borde finnas mer som håller samman två personer än rädslan att vara ensam.

Det är både de stora och de små förändringarna som kan göra att vi faktiskt kan njuta av vardagen.

Nästa citat kommer från en gammal irländsk folksång.

”Let grief be a fallen leaf at the dawning of the day” (Låt sorg vara ett fallet löv vid dagens gryning)

Detta är något som jag tycker är svårt att efterleva men som jag samtidigt anser är ett nyttigt sätt att gå genom livet. Att släppa gamla sorger och besvikelser när nästa dag gryr och försöka se den just som en ny dag är svårt. Men det är inte nyttigt att gå runt och bära med sig alla oförrätter och sorger. Man måste lära sig från dem och gå vidare.

Detta är att snudda på nästa citat som är något jag inte helt kan förlika mig med.

”Man ska dö i varje ögonblick”

Citatet syftar på att man ska leva i just detta nu och varken se fram eller bak. Endast nuet existerar. Man kan tycka att det är samma sak som citat innan, men jag ser skillnader i dem. Det första handlar om att släppa tag om sådant som gör dig ledsen och gå vidare den senare handlar om att leva i extrem nuet.

Så varför har jag problem med att man ska leva i nuet? Därför att jag anser att det inte är nyttigt att leva bara just nu. Jag måste komma ihåg dåtid för att lära mig av min handlingar, både bra och dåliga. Om jag skulle leva i extremnuet så skulle jag inte kunna räkna gångertabellen för den lärde jag mig när jag gick i lågstadiet och dåtid existerar inte. Inte heller skulle jag kunna se fram emot att min vän kommer och hälsar på om ett par veckor för framtiden existerar inte.

Visst är det bra att leva i nutid och inte i dåtid eller framtid. Men att helt ignorera de båda senare blir lika obalanserat som något annat. Jag vill leva i nuet, ta lärdom av dåtid och se mål i framtiden.

Just förmågan att resonera kring tid och kunna dela av den så som vi gör anser många forskare vara ett av de karaktärsdragen som gör oss människor självmedvetna och därmed skiljer oss från andra djur. Vi har ”jag-begrepp” och kan placera in detta i tid och rum. Det kanske inte tycks så märkvärdigt men det är relativt unikt.

Det var mina tankar kring tre citat. Har du andra tankar så berätta det gärna för mig. Passa nu på att njuta av det härliga sommarvädret som vi har (i alla fall där jag bor).

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s