Bra kattmat – en serie del 5 ”Myterna”

Sista delen i serien om bra kattmat… Det här är ett inlägg som jag sett fram emot att skriva, det ska handla om myter kring kattmat. Det finns gott om dem där ute så jag har ingen brist på material. Jag kommer lyfta fram de vanligaste förekommande myterna och försöka förklara varför de inte stämmer.

Den första myten är två för en och börjar med en liten berättelse. På den tiden då Teddy fanns och jag åkte runt på kattutställningar så var vi iväg en lördag och vi hade fått en burplacering som innebar att varje gång jag skulle gå till kaffeterian eller på toaletten så var jag tvungen att gå förbi båset där ett välkänt kattfodermärke stod och gjorde reklam för sitt torrfoder. Varje gång försökte kvinnan få mig att köpa denna, enligt henne, utmärkta produkt och varje gång tackade jag nej. Till slut så tyckte hon nog att jag var lite för oupplyst så hon fångade mig och började berätta om alla fördelar med maten. Jag sa då att jag utfodrade min katt med BARF. Hon hade inte en aning om vad det var och jag förklarade att det är i princip rått kött och inälvor. Kvinnan blev chockad och stirrade på mig en bra stund innan hon återfick talförmågan var på hon berättade att rått kött är farligt för katter och att de absolut inte ska äta det.

Ur denna lilla historia kommer två myter. Den första: Rått kött är farligt för katter. Falskt. Om rått kött hade varit farligt för katter hade antingen katterna varit utrotade för länge sedan, eller så hade de lärt sig att göra upp eld och tillaga sitt byte. Rått kött är vad katter borde äta, det är det som de har ätit sedan långt innan de blev våra husdjur och som vi såg i del ett av den här serien det är vad de är byggda för att äta.

Så säger ni vad händer om de får i sig farliga bakterier, e-coli eller salmonella från kött. Farliga bakterier är extremt ovanliga i rått kött, finns de där så kommer de inte från köttet utan från att köttet legat på tex en smutsig bänk. Det finns helt enkelt inte några farliga bakterier som lever och växer i rått kött. När det kommer till e-coli och salmonella så arbetar kattens anatomi till dess fördel. En stor del av dessa sjukdomar försvinner i magsäcken på grund av magsyran och de som mot förmodan överlever och kommer ut i tarmen hinner aldrig få fäste på grund av att katter har så kort tarmsystem. Det är därför oerhört ovanligt att katten drabbas av dessa sjukdomar och det krävs enormt stor mängd smittoämnen för att de ska få fäste i kattens kropp. Smittoämnen på den skalan förekommer inte i produkter som är till för att ätas av människor så så länge man köper kött som är menat åt människor så är risken oändligt liten.

Den andra myten: Personer som arbetar för kattmatsföretag vet vad de pratar om. Falskt. Dessa personer har inte en grundläggande utbildning i kattens kost eller naturlig kost för katter. Om de hade det skulle de inte sälja torrfoder. Nej de får en utbildning i varför just deras kattmat är så nyttig, vilka olika mirakel som döljer sig i de olika specialfodren och så vidare. Deras mål är inte att du ska ha en så frisk katt som möjlig, deras mål är att sälja så mycket mat som möjligt. Det är upp till dig att söka information och utbilda dig så att du kan läsa mellan raderna på det som de säger.

Det är bättre att köpa torrfoder än blötmat, då slipper man släpa på vatten och torrfoder har bättre näringsinnehåll. Falskt. Att den här myten fortfarande florerar är otroligt, den har funnits med så länge jag kan minnas. Om vi börjar med vattnet så vet vi alla vid det här laget att katten är beroende av att få i sig vatten via sin mat eftersom den inte har en väl utvecklad törstreflex. Därför är det inte onödigt att släpa på vattnet, det är nyttigt. Dessutom får ju människan motion….

Sedan har vi det här med innehållet. I 3:e delen av den här serien lärde vi oss att enda sättet att jämföra kattmat är om man räknar ut torrsubstansen. Så låt oss göra det, jag valde ett av de bästa torrfodren på marknaden (Porta 21 finest) och en blötmat man hittar i varje matbutik (Mjau Kött i storburk) .

Torrfoder: Protein 41% Fett 20% Vatten 9%

Blötmat: Protein 9,5%, Fett 5% Vatten 82%

Visst ser det mörkt ut för blötmaten med sina ynka 9,5% protein, det som är så viktigt. Men se vad som händer när vi räknar på torrsubstans:

Torrfoder torrsubstans: Protein: 45,1% Fett: 22,0%

Blötmat torrsubstans: Protein: 52,8% Fett: 27,8%

Så inte ens ett av marknadens bästa torrfoder kan slå blötmaten från ICA. Lägg då till att du alltid kommer få mer vegetabilier i torrfoder (fler kolhydrater) som är helt onödiga och mindre vatten så vinner blötmaten varje gång.

Veterinärer rekommenderar bara den bästa kattmaten. Falskt. Det är chockerande men sant att de flesta veterinärer får den största delen av sin utbildning i kattnutrition (läran om kattmat) från kattmatsföretag så som Royal Canin och Hill’s. Precis som innan så är det så att dessa företag har som första mål att sälja sina produkter. Hur skulle det gå för dem om de gick ut och sa till alla veterinärer att råda folk att barfa sina katter för att det är bästa för katten? Den sorgliga sanningen är att märken som Hill’s och RC tillhör marknadens sämsta. Specialfoder så som bantningsfoder, specialfoder som ska motverka urinsten och liknande är dyra och man får mycket bättre resultat med hjälp av blötmat eller barf. Den enda gången man ska lyssna på veterinärens kostråd är vid allvarligare sjukdomar så som njurproblem där felaktig kost kan vara förknippat med döden. Men även då rekommenderar jag att man tar kontakt med en veterinär som specialiserar sig på katter och på katters kost för att höra om det inte finns alternativ till de medicinska torrfodren.

Vid sjukdomar som övervikt, urinsten, diabetes och liknande så ser man nästan alltid en stor förbättring om man skippar torrfoder helt (hög halt av kolhydrater och lite vatten) till fördel för blötmat och/eller barf (lite kolhydrater mycket vatten).

Katten vet vad som är bästa för den. Falskt. Precis som människor så äter katter det de tycker smakar gott och bara för något smakar gott så behöver det inte vara nyttigt. Hade katter vetat vad som var bäst för dem hade de aldrig ätit råttgift, ändå så har otaliga katter stryket med just på grund av att de smakat på råttgift. Precis som att jag (fast jag faktiskt vet bättre) ibland äter en pizza eller en påse smågodis.

Det är inget fel på torrfoder för min förra katt levde till han blev 105 år (lite överdrivet) och han åt inget annat. Kanske inte direkt falskt men inte sant heller. Okej, det finns katter som lever ett liv utan problem och äter bara torrfoder, precis som det finns människor som röker som borstbindare hela sitt liv och lever tills de är 105 år utan att få cancer. Men det innebär inte att cigaretter är nyttiga och att vi borde se till att alla röker. Vi vet att rökning ökar risken för cancer och emfysem och lite annat smått och gott. Sedan finns det människor där den risken inte visar sig. Precis som att vi vet att torrfoder ökar risken för diabetes, urinsten och annat smått och gott. Det innebär inte att en katt som lever på torrfoder absolut kommer att drabbas av något av detta. Men precis som att man avråder folk från att röka så måste man avråda från att ge sin katt torrfoder, för varför chansa?

Katter ska dricka mjölk och inte vatten. Falskt. Gammal myt det här. Sanningen är att de flesta katter, precis som de flesta däggdjur, är känsliga för laktos i vuxen ålder. Någon gång efter det att ungarna blir avvanda från mjölk så glömmer kroppen hur man bryter ner laktosen. Det finns undantag naturligtvis, vissa katter klarar mjölk strålande, och om man har börjat ge kattungen mjölk på fat innan den glömt hur man bryter ner laktosen så verkar det som att kroppen fortsätter av gammal vana. Men ute i det vilda så går inte en katt fram och mjölkar en ko eller get för att den vill ha något att dricka. Katter ska alltid ha vatten framme, mjölk är inte nödvändigt för dem.

Jag har en mjölkgalen katt, Sultan. Han älskar allt som har med mejeriprodukter att göra, mjölk, fil, yoghurt, grädde, creme fraishe, gräddfil ja allt. Lämnar du mjölkglaset obevakat så är han där och dricker. Det har hänt ett par gånger att han fastnat med huvudet i glaset när han försökt komma åt de sista dropparna i botten. Därför har hela hushållet nu gått över till laktosfri mjölk. Nu kan både jag och katterna dricka mjölken utan problem och jag behöver inte oroa mig över mjölktjuven. De kan få en liten skvätt mjölk ett par gånger i veckan som godis.

Där har vi 7 härliga kattmats myter som får avsluta min lilla serie om bra kattmat. Jag hoppas ni har lärt ert något nytt under de här fem avsnitten🙂. Har ni frågor, tycker ni att något inte stämmer eller har ni egna myter att dela med er av så skriv en kommentar🙂.

4 comments on “Bra kattmat – en serie del 5 ”Myterna”

  1. macilane skriver:

    Reblogga detta på Macilane´s blogg. och kommenterade:
    Denna reblogg innehåller en enorm mängd matnyttig (vitsig?) information om kattmat. Det bästa, som jag har läst på det området!!! Tack Lina! Det enda, som våra tidigare, numera döda britter åt, var gris(svin)-hjärta, som tidigare fanns att köpa hos nästan alla affärer med en charkavdelning. Numera är det svårt att få tag på, men den här artikeln medförde att vi häromdagen beställde ett kilo grishjärta. Det går faktiskt att laga till så att människor kan äta det, hahaha.
    När jag i dag 9/3 fick hem två kilo svinhjärta, så fick Plexi (turkisk van hona)
    smaka på råa köttbitar – och – hon lät sig väl smaka. Rasmus däremot ville inte äta av det här vare sig rått eller kokt. Hans brittiska gener funkar inte😦 ännu…
    http://www.matklubben.se/matprat/husmanskost_vardagsmat_och_snabblagat_22/tillagning_av_grishjaerta__13541.html#.VOoTl0IRUp0

  2. Therese skriver:

    Bra mat! Kul när man hittar fler barfare🙂

  3. Lennart skriver:

    Hej,

    Först måste jag säga vilken härligt underhållande text du skriver, personlig touch av egna upplevelser.

    Jag går i väntans tider på att få hem mina 2 norska skogkattungar. Har haft katt under min uppväxt men senare år varit utan. Dock bestod födan endast av torrfoder och blötfoder. Så nu har jag grottat ner mig i allt som skrivs. Fastnade för BARF direkt, har även beställt en bok om detta. Jag undrar lite om du skulle rekomendera att börja barfa kattungar från start med en liten lätt övergång att man blandar med maten från uppfödaren? Eller ska man vänta lite tills katterna blir äldre och klarar av ben senor och muskelkött? Kanske rent av börja med en röra och gå över det sättet du beskrev så bra i texten, med en röra av lite, hela kycklingvingar och bitar av kött. För att då se vad som går hem hos dom små liven.

    • linalj skriver:

      Hej.
      Kul att du gillar mina texter och extra kul att du bestämt dig för att ge BARF en chans🙂.
      Kattungar är lite extra känsliga och speciellt när de precis har flyttat till ett nytt hem. Så jag skulle nog vänta 1-2 veckor efter de har kommit hem till dig. Gå lite på magkänsla när du tycker att de börjar känna sig tillfreds hemma hos dig och är lugna och trygga.
      Personligen hade jag nog börjat med en röra helt enkelt eftersom det kan vara enklare att portionera ut den i små portioner. Jag hade gjort en röra och sedan fryst in den i iskubsbrickor. Då är det enkelt att ta fram små portioner och när du sedan ökar så tar man fram två eller tre kuber och så vidare.
      Kattungar klarar senor, brosk och ben från en ganska tidig ålder så det behöver du inte oroa dig för. Mamma katt släpar hem möss och andra små djur åt sina ungar när de ska börja äta fast föda.
      Vad som är viktigt när det gäller kattungar är att de väldigt fort kan påverkas av diarré, de blir snabbt uttorkade. Så att övergå långsamt mellan olika foder är att föredra. Börja att ge samma mat som uppfödaren, när du sedan ska introducera barfen så ge dem en iskub varannan eller var tredje dag, som godis. Ser du att de äter och att magarna kan hantera det så öka lite smått efter en vecka. Fortsätt att öka stegvis till du kan helt ta bort den andra maten. Det är normalt att de blir lite lösa i magen, men inte att de får diarré. Krånglar magen för dem så backa ett eller två steg tills magen blir stabil och vänta ytterligare en vecka innan du går framåt igen.
      Det handlar mycket om magkänsla och att känna sina katter. En del katter klarar att byta foder över natten, andra kan kräva ett halvår av överfasning. Så länge man håller ett öga på katterna så att de ser ut att må bra så brukar det gå bra🙂.
      Jag hoppas du kommer att tycka att det här med BARF är kul och bra både för dig och katterna och önskar dig all lycka med dina små dunbollar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s