Att göra saft

Det är safttider, både för att dricka och göra saft. I min värld hör saften sommaren till, ingen sommar utan hemkokt saft. När jag var liten så var det rabarbersaft som det dracks mest av. Mamma använde de sista, träiga, rabarberna på sensommaren för att koka mängder av saft som sedan frös in för att drickas när nästa sommar kom. Jag kan fortfarande känna smaken av saften och varje gång jag dricker rabarbersaft nu så transporteras jag tillbaka till den lilla trädgården som hörde till vårt radhus, det svala gräset, jag på en filt med senaste Kalle tidningen och ett stort glas saft och mitt speciella sugrör som bildade ordet COOL. Minnen i ett glas.

pink-lemonade-795029_1280

Nu för tiden så är det jag som kokar saften och jag har upptäckt att hemmagjord saft är användbar året om och inte bara som dryck. På vintern använder jag den att göra saftsoppa, det är enormt gott med ljummen saftsoppa på mannagrynspudding. Eller så tillsätter jag lite torkade frukter i varm saftsoppa och dricker när det är kallt eller ännu hellre häller upp i termos och tar med när man ska ut och åka pulka eller skridskor.

Outspädd saft är toppen att ringla i sockerkakssmeten innan man ställer in kakan i ugnen. Det ger både smak och stil. Eller varför inte ringla lite över gröten eller glassen. När jag blir förkyld så är det inget som går upp emot ett glas varm citron och ingefärssaft med en tsk honung i, nästan hälsokost. Saft är användbar på så många olika sätt. Så idag tänkte jag skriva lite om hur man gör saft, det finns ett par olika sätt. Och så kanske jag delar med mig av mina absoluta favoritrecept🙂.

Vad är saft?

Ja vad är saft egentligen? Saft är helt enkelt saften av frukter och bär som man har koncentrerat och sockrat. Det finns ett par olika sätt att utvinna saften på och vi ska ta och gå igenom dem längre ner. Man kan göra saft på i princip alla bär och frukter. Dock ger inte alla lika mycket saft, det beror naturligtvis på hur saftiga bären och frukten är i sig själv. Man kan välja att bara använda en sort eller så blandar man och gör blandsaft.

Vid den här tiden på året, precis innan alla bär och frukter börjar mogna, så gör jag ”rensa ur frysen”-saft. Det är precis vad det låter som. Jag tar alla bär från förgående år som inte blivit använda under vinter och gör saft på dem. Det brukar bli riktigt god saft och så har man utrymme att fylla frysen när det är dags att skörda de nya bären. Jag föredrar också att använda mina björnbär och hallon till att göra saft på. Det är supergott att göra sylt av dessa också, men jag blir irriterad på alla kärnor som fastnar i tänderna när man äter sylten så här hemma blir det saft av dem🙂.

Hur gör man saft?

Det gäller att utvinna saften från bären och frukten och de vanligaste sätten är genom: kokning, ångkokning och rårörning. Det finns även något som brukar kallas eftersaft, men det kommer vi till. De olika metoderna har olika fördelar och olika nackdelar så jag tänkte vi skulle gå igenom dem.

Koka saft

Det här är nog den metoden som de flesta förknippar med saft. Man lägger bären eller frukten i gryta med lite vatten och kokar den tills den blir mjuk och släpper saften. Där efter silar man massan genom en silduk, tillsätter socker till den avrunna saften och värmer saften tills sockret har löst sig. Där efter häller man upp det på flaskor och så har man saft.

Fördelarna med metoden är att den funkar på alla sorters bär och frukt, allt man behöver finns att få tag på i närmaste mataffär (även silduken och silställningar har börjat dyka upp i vanliga mataffärer). Ytterligare fördelar är att saften kan förvaras länge och det är relativt enkelt att ersätta socker mot sötningsmedel om man till exempel har diabetiker i familjen. Nackdelarna är att om man kokar för länge eller för kort tid så påverkar det smaken på saften. Man får ut lite drygt en liter saft av 1 kg frukt/bär (ca 2l).

Ångkoka saft

Vanligast här är att använda en så kallad saftmaja, en tredelad kastrull med avtappningsslang. Det finns även ställningar man kan köpa men de fungerar alla på samma sätt. I den understa delen häller man vatten, nästa del är den med avtappningsslang och det är där saften från bären samlas upp. Den översta delen är som en stor sil och det är där man lägger frukten och bären. Ställ allt på spisen och låt vattnet koka upp (se till att avtappningsslangen är stängd). Låt allt koka i ca 45 min. Ta sedan från värmen och öppna slangen och samla upp saften. Tillsätt socker, värm tills sockret smällt och häll upp på flaskor.

"Saftmaja" av Britt-Marie Landin - Eget arbete. Licensierad under Public Domain via Wikimedia Commons - https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Saftmaja.jpg#/media/File:Saftmaja.jpg

”Saftmaja” av Britt-Marie Landin – Eget arbete. Licensierad under Public Domain via Wikimedia Commons – https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Saftmaja.jpg#/media/File:Saftmaja.jpg

Fördelar med det här sättet att koka saft på är att det är smidigt, allt i ett. Det tar dock något längre tid jämfört med metoden ovan. Den frukt och bärmassan som blir kvar innehåller mer saft än om man skulle använda silduk. Men det kan vara positivt eftersom den därför lämpar sig att göra sylt eller eftersaft av. Man får ut knappt en liter saft av 1 kg frukt/bär (ca 2l).

Rårörning

Rårörning är när man mosar bär och tillsätter uppkokat och avsvalnat vatten och ofta citronsyra. Där efter låter man blandningen stå i kylskåp i ca 2 dygn och rör om lite då och då. Sedan silas massan genom silduk och tillsätter socker och häller på flaskor.

Fördelen med metoden är att smaken påminner mer om färska bär och frukter. Dock innehåller den minimalt med c-vitamin och den c-vitamin som finns försvinner redan efter ett par veckor. Detta beror på att den mesta frukt och bär innehåller enzymer som bryter ner c-vitamin. Dessa enzymer försvinner dock vid uppvärmning. Undantaget från denna regel är apelsiner som innehåller ämnen som skyddar c-vitaminen. Denna saft är inte lika hållbar som kokt och ångad saft och måste förvaras i kylskåp. Den tar dessutom längre tid och kräver att man har plats i kylskåpet för en stor bunke under två dagar.

Eftersaft

Eftersaft är helt enkelt saft gjord på avsilad bärmassa, det vill säga det är ett sätt att få ut en gnutta mer saft ur bären och frukterna. Man tar massan och lägger i en kastrull. Häller på vatten så att det precis täcker massan och låter det koka i 15 min. Sila genom silduk, tillsätt socker och tappa på flaskor.

Eftersaft är inte lika koncentrerad som vanlig saft, ibland kan man till och med dricka den utan att den behöver späs. Den är inte heller lika hållbar som annan saft.

cherries-390952_1280

Hållbarhet

Man vill ju ha saften och njuta av under en längre tid och då gäller det ju att den håller sig. Det finns flera metoder för att saften ska hålla sig.

Det enklaste är att förlita sig på sockret som är ett naturligt konserveringsmedel. För att sockret ska fungera som konserveringsmedel så krävs det att man tillsätter minst 500g socker (ca 6 dl) per liter avrunnen saft. Jag tycker att så mycket socker gör att saften blir alldeles för söt så jag använder ca 3-4 dl per avrunnen liter saft. Men då får man förlita sig på annat konserveringssätt.

Att tillsätta konserveringsmedel är ett effektivt sätt. Jag brukar använda Atamon, det står på förpackningen hur man doserar. Tänk på att konserveringsmedel ska tillsättas efter saften har kokat och svalnat något då de blir verkningslösa om de kokar. Det förlänger hållbarheten på saften märkbart.

Sterilisering är ett annat alternativ. När man hällt saften på flaskor och förslutit dem ordentligt ställer man flaskorna i en konserveringsgryta eller en stor gryta med tidningspapper eller handdukar i botten. Fyll på med kallt vatten så att det nästan täcker flaskorna. Låt vattnet koka upp och sjuda i 20 min. Stäng av värmen och låt flaskorna svalna i vattnet. Detta är det traditionella sättet och saften håller sig nästan hur långe som helst.

Smidigast är kanske att frysa saften. Häll upp saften i plastkärl och ställ ner det i frysen när den har svalnat.

Oavsett vilken metod man använder (med undantag för frysning) så är det absolut bäst om man tar de nydiskade flaskorna och ställer på en plåt som är täckt med en kökshandduk och ställer in dem i ugnen, 100 grader i minst 30 min, och ser till att de är varma när man häller på saften. När saften är ihälld och man förslutit flaskan så vänd upp och ner på flaskan så luften tvingas genom saften, vänta en minut och vänd den sedan igen. På detta sättet fusksterilserar man luften i flaskan med hjälp av den varma saften.

Förvara saften svalt (jordkällare är perfekt) och mörkt så vara den längre.

fruit-juices-667570_1280

Tips

Nu har vi gått igenom det mesta som är bra att veta när man gör saft men jag har ett par tips kvar att dela med mig av innan jag kommer till recepten.

-Ju mer mogna bären/frukten är desto bättre blir saften. Det gör absolut ingenting om de till och med är något övermogna.

-Mögliga och dåliga delar måste rensas bort innan man kokar saften annars ger de smak.

-Du behöver inte rensa eller skala frukten eller bären. Undantaget är om man ångkokar och tänker använda massan till sylt.

-För lite socker ger en smaklös saft, för mycket socker ger en översöt saft. Börja med att tillsätta 4 dl socker/avrunnen liter saft och smaka av. Behöver du tillsätta mer så gör det lite i taget.

-Färdig saft smakar bäst när den fått mogna lite. Vänta minst en vecka innan du dricker den.

Grundrecept

Detta är grundrecepten för de olika tillverkningsmetoderna. Använd de bär eller frukter som du har gott om eller gillar. Koktiden kan variera något beroende på hur fasta frukterna och bären är. Fasta bär som till exempel krusbär och plommon behöver koka längre än till exempel hallon och jordgubbar. Du vet att de är klara när du med lätthet kan mosa dem mot sidan av kastrullen med en slev. Vill man så kan man byta ut sockret mot sötningsmedel man mister då sockrets konserverande verkan och då rekommenderar jag att sterilisera eller frysa saften. Läs på sötningsmedlets förpackning för att se hur du omvandlar mängden.

Grundrecept kokt saft

1kg bär/frukt

3 dl vatten

4-6 dl socker per avrunnen liter saft

Lägg bär och vatten i gryta och koka upp och låt koka i 10-15 min. Mosa bären då och då mot grytans kant. Häll upp massan i silduk och låt rinna av i silduk tills saften slutar droppa. Mät saften och tillsätt sockret. Värm saften på svag värme och rör om tills sockret löst sig. Skumma eventuellt av saften om det behövs. Häll upp på varma flaskor.

Grundrecept ångkokt saft

1 kg bär/frukt

4-6 dl socker per avrunnen liter saft

Lägg bären i översta delen på en saftmaja (eller motsvarande ställning). Se till att avtappningsventilen är stängd. Häll på vatten i den understa delen, minst 5 cm. Koka upp vattnet och låt bären ångas på stark värme i 30-45 min. Ta av från värmen och öppna avrinningsventilen och samla upp saften. Mät saften och tillsätt socker. Värm på svag värme under omrörning tills sockret har löst sig, skumma om det behövs. Häll upp på varma flaskor.

Grundrecept rårörd saft

1 kg bär/frukt

5 dl vatten

1,25 tsk citronsyra

3-5 dl socker per avrunnen liter saft

Koka upp vattnet och låt det kallna. Mosa bären väl (antingen med potatismosare eller stavmixer). Blanda bären med vattnet och tillsätt citronsyran, blanda väl. Ställ in i kylskåpet och låt stå i två dygn. Rör om då och då. Sila genom silduk och mät upp saften. Tillsätt sockret och rör tills det löst sig. Skumma saften om det behövs och häll upp på varma flaskor.

Grundrecept eftersaft

bär/fruktmassa från saftkok

vatten så att det precis täcker massan

4 dl socker per liter avrunnen saft

Koka massan och vattnet i 15 min. Låt rinna av i silduk. Mät saften och tillsätt sockret. Värm på svag värme under omrörning tills sockret har löst sig. Skumma vid behov. Tappa upp på varma flaskor.

Det är de recepten du behöver för att kunna göra riktigt god saft. Resten är upp till din egen fantasi och smak. Men jag tänker ändå skriva ut receptet på min citron och ingefärssaft eftersom den är lite speciell. Som sagt så är den perfekt att värma när man är förkyld. Både citron och ingefära lindrar halsont och tillsätter man lite honung så  lindrar den hosta och smakar betydligt bättre än köpta hostmediciner. Ska man verkligen få ut det mesta av den så lägger man i en kanelstång och en färsk citronskiva när man värmer den. Blotta tanken får mig nästan att längta efter en förkylning.

Linas citron och ingefärssaft

50g färsk ingefära

2 stora citroner

12 dl vatten

2,5-3 dl socker per 6 dl avrunnen saft.

Riv citronerna så att du får det yttersta skalet, pressa ur saften ur citronerna. Krossa ingefäran med hjälp av en kavel, kastrull eller köttyxa (lägg ingefäran i en plastpåse först).

Lägg ingefäran, citronskalet och vattnet i en kastrull och låt sjuda i 40 min.

Sila i silduk och tillsätt citronsaften. Mät mängden saft och tillsätt sockret. Värm på svag värme under omrörning tills sockret har löst sig. Häll upp på varma flaskor.

mason-jar-691342_1280

2 comments on “Att göra saft

  1. Martina skriver:

    Jag ska göra saft på röda vinbär men kan inte bestämma om jag ska koka den eller göra rårörd saft. Vet inte vad som blir bäst. Hade tänkt förvara den i petflaskor i frysen. Har du något tips om detta?

    • linalj skriver:

      Jag föredrar kokad saft smakmässigt. Kanske för att den påminner om barndommens safter. Jag tycker man får mer smak när man tillsätter värme.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s