Böcker

Finns det något så underbart som böcker? Jag har i hela mitt liv älskat böcker. Från det att som liten välja ut en favoritbok som mamma skulle läsa när jag skulle sova till att nu kunna botanisera bland allt från vetenskapliga böcker om universums tillkomst till skönlitteratur i form av tantsnusk och allt där i mellan.

Det är just det som är det fantastiska med böcker, det finns alltid en bok att läsa oavsett vilket humör man är på. Man sveps iväg till olika platser, olika tider, olika människor och får uppleva saker man egentligen aldrig skulle kunna göra i verkliga livet.

En bok kan både bota och förstärka ett humör. Är jag deppig eller lite nere så läser jag gärna en av mina favoritböcker, Persuasion av Jane Austen, och jag blir på bättre humör. På något sätt ger den boken mig alltid tillbaka hoppet, den handlar om nya chanser och att det faktiskt aldrig är försent. Samtidigt är den inte så munter och glad att den är outhärdlig att läsa när man känner sig nere. Nej, precis som de flesta av hennes romaner så är den lite halv dyster. Är jag däremot glad och munter själv så slänger jag mig gärna över något i stil med Rosengädda nästa! av Emma Hamberg som får mig på ännu bättre humör och som faktiskt kan förlänga det glada humöret i nästan en evighet.

Jag måste erkänna att jag föredrar pappersböcker. E-böcker är smidigt och billigt och jag läser dem ganska ofta. Främst eftersom mitt hus plötsligt tycks ha slut på plats att lagra fler böcker. Visst skulle man kunna låna på biblioteket, men då måste man ju skiljas från sin älskade vän när man är färdig och jag gillar inte den känslan. Så jag läser e-böcker. Och det går jättebra, om inte annat är paddan mycket lättare och smidigare att ha att göra med. Men inget går upp mot en riktig bok. Känslan av pappret, doften av boken, den där fläcken i ena hörnet som kommer från glasspinnen du åt första gången du läste boken. För ja, jag läser om mina böcker. I alla fall de jag gillar. Jag läser om dem regelbundet och med glädje.

Jag för står mig inte riktigt på folk som aldrig läser om en bok hur bra den än är. ”Man vet ju vad som ska hända” brukar argumentet vara. Det är i och för sig sant, men jag vet i stora drag vad som händer när jag har lunch med mamma också men ändå har jag lunch med mamma i alla fall en gång i veckan. Jag gillar min mamma och även om vissa ämnen blir lite tjatiga efter si så där 30 år så gillar jag henne i alla fall, och kanske ännu mer för just att jag alltid kan lita på vad som händer när jag träffar henne. Ska man träffa en ny person på lunch så vet man ju aldrig vad de tar sig till. De kan ju ställa sig upp halvvägs genom baconpastan och börja skråla en aria. Inte för att jag har varit med om det, men man vet ju aldrig.

På samma sätt ger en välläst bok en känsla av trygghet. Ja jag vet vad som kommer att hända, men på ett vis så är det ganska skönt att veta att hjälten inte dör mitt i boken, att världen inte går under och att när allt är färdigt och klart så kommer i alla fall en liten skara av dina absoluta favoriter att bli lyckliga. Med en ny bok så vet du inte vad som händer (om du inte fuskar och läser slutet först, vilket är absolut förbjudet). Hjälten kan dö, de onda krafterna kan vinna, kärleksparet kanske inte reder ut sina problem eller så är boken helt enkelt dåligt skriven och du blir bara besviken.

Dessutom förändras en bok med tiden, eller snarare mitt sätt att läsa den och anknyta till karaktärerna förändras eftersom jag förändras. Vi kan ta Harry Potter böckerna av J.K Rowling. Jag började läsa dem när de började komma ut, jag tror jag var runt 15 år när jag läste första boken. Älskade serien och såg verkligen fram emot varje ny bok. När jag hade fått den nya boken så läste jag alltid om hela serien från början, vilket innebar att jag efter sista boken kom hade läst första boken 7 gånger. Men jag var 25 när sista boken kom och man ändras en hel del under de tio åren, man får nya perspektiv och nya erfarenheter. Så när jag läste sista boken så läste jag den första boken på ett helt nytt sätt än vad jag hade gjort den första gången jag läste den. Nu, 7 år senare, har jag säkert läst om serien fyra, fem gånger till och man ser nya nyanser, nya sätt att tolka samma händelser för varje gång man läser.

Så även om jag alltid blir glad när jag börjar en ny bok så är jag nog på sätt och vis gladare när jag återser en gammal bekant.

Ett gammalt latinskt ordspråk säger:

”Skaffa ditt hus en boksamling, och du skaffar din kropp en själ”

Det ligger mycket sanning i det. Nu ska jag nog gå och rota fram en av mina favoritböcker och sticka näsan i den😉

One comment on “Böcker

  1. Marita skriver:

    Älskar också böcker och läser mer än gärna om mina favoriter. Det är fördelen med att bli gammal, man kommer faktiskt inte alltid ihåg hur de slutar😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s