Livet med två katter: Sängplats

Jag tyckte att den här klassikern passade det här inlägget. Ja det här med sängplatser och två katter. När Köttbullen och Sultan kom till mig hade jag en 90 säng. Det visade sig väldigt fort att det inte alls var hållbart. Det började med att jag gick och la mig, sedan kom Köttbullen och skulle ligga vid mina fötter. Så jag makade lite på fötterna så han fick plats. Där efter kom Sultan och skulle ligga bakom min rygg. Så jag makade lite på mig så att han skulle få plats. Så somnade vi. Sedan vaknade jag mitt i natten av att både Köttbullen och Sultan nu hade sträckt ut sig tvärs över sängen och jag låg och balanserade på 5 cm längst ut.

Så vad gör man? Köper man mysiga korgar till katterna, ser till att schasa ner dem från sängen? Nej man går och köper en 180 säng.

Det underliga är att nu för tiden så ska Köttbullen ligga på mina ben och Sultan ska ligga på min huvudkudde med hakan på min axel. När jag ber dem att lägga sig bredvid så gör de det, under protest, men ska då spendera 5 min med att gnabbas om vem som ska sova var. Det finns gott om utrymme, de har valmöjligheter, men de ska naturligtvis båda ligga på samma ställe. När alla har hittat sin plats så börjar Köttbullen tvätta sig så hela sängen guppar. När Köttbullen är färdig så har Sultan somnat och ligger och småsnarkar.

I vanliga fall stör allt detta mig inte det minsta. Jag somnar oftast som en stock. Men de där kvällarna när man redan är lite rastlös eller redan har svårt att somna så är det ren tortyr. Men för det mesta är det bara mysigt.

På sommaren så sover båda katterna ute på altanen, de har fått ett litet näste där som de kan krypa upp i och där ligger de i en hög och spanar in trädgården. Sultan är den som är mesigast. Så fort det regnar, är lite småfuktigt eller det minsta kyligt så sover han inne. Köttbullen är mer härdig och kan sova ute till oktober-november om det inte blir allt för kallt. Helst skulle jag vilja att de sov inne varje natt, men om jag försöker så väcker de mig vid tvåtiden och ska gå ut. Så jag tvingar dem inte.

Deras sätt att lägga sig till ro är vansinnigt roligt att titta på. Köttbullen tar sikte mot en plats han tycker ser skön ut. Stövlar fram till platsen och sjunker ihop med en smäll som om bensinen tagit slut. Sedan ligger han där. Sultan går runt, luktar lite här, puffar lite där, trampar lite där. Puttar lite på mig så att jag ska klappa och väljer sedan en helt annan plats att lägga sig på. Sedan ligger han och bökar ner sig och gör det riktigt bekvämt.

Ibland kan jag bara sitta och titta på katterna, de är verkligen underhållande.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s