En oas av pasteller

De senaste mornarna när jag har varit på väg till jobbet har hela världen färgats av pastellfärger. Det är strax efter gryning så himlen färgas i rosa, aprikosa och babyblå toner. Rimfrosten dämpar alla andra färger. Träden blir vita, gräset glittrar pastellgrönt och granarna lika så.

Hela upplevelsen gör att jag faktiskt står ut med de nio minusgrader som har rått de senaste mornarna.

Annonser

Stjärnskådning

Jag försökte mig på lite stjärnskådning i går, men tyvärr kom molntäcken i vägen. Idag däremot var det verkligen stjärnklart så jag tog min lilla väska och gav mig ut mitt ute i ingenstans. För första gången på länge var det dessutom nästan ljummet i luften. Det blev en riktigt, riktigt bra kväll.

Jag gjorde dock en liten miss, jag orkade inte släpa med stativet till kameran. Vilket visade sig vara ett dåligt beslut eftersom kvällens bilder tack vare vinden och en inte helt stabil Lina blev i stil med:

SG1L4201 SG1L4205

 

Nåja, jag såg massor med vackra stjärnor, fick en chans att granska månen även om den inte var full och komma ut i kvällsluften lite. Jag kan varmt rekommendera alla att lite då och då ta sig tid till stjärnskådning.

Som glad amatör behöver man inte så dyr utrustning. Det som behövs är en vettig stjärnkarta, det finns väldigt bra appar att ladda ner till telefonen eller surfplattan som dessutom alltid visar stjärnhimlen där du befinner dig så du slipper utföra uträkningarna själv. Du behöver varma kläder, speciellt om det inte är sommar. En ficklampa som går att dämpa eller en röd cykellampa för att ta dig fram och det är allt till en början. Tycker man saken är rolig kan man ta med en vanlig kikare, det är förvånansvärt vilken skillnad den kan göra. Att titta på månen genom en kikare är helt fantastiskt.

Det bästa är att hitta en enslig plats långt från lampor, lyktor och bilar. Se gärna till att hitta den på dagen så du har lite koll på stigar, vägar osv. Ju närmare städer, och andra ljuskällor du är desto färre stjärnor ser du. Det är här ficklampan kan vara bra att ha, så att man inte snubblar över grenar eller liknande när man tar sig fram. Men om man har en för skarp lampa så kommer ögonen att ta lång tid att vänja vid mörkret så du ser stjärnorna när du släcker den. Absolut bäst är att använda en lampa med rött ljus. Tänk på att om du behöver gå längst trafikerade vägar så ha gott om reflexer på dig.

Men jag varnar för att det är beroendeframkallande.

Snabbt och enkelt?

Jag såg en spännande dokumentr här om kvällen. Den tog upp ämnet global uppvärmning och då framför allt koldioxiden vi släpper ut i luften och bad vi kan göra för att råda bot på det.

En man hade uppfunnit en maskin som sög in luft, tog bort koldioxiden och sedan släppte ut ”ren” luft. Man kan säga att han tvättade bort koldioxiden. Han såg framför sig hur man ställde upp stora parker med dessa maskiner och att det skulle kunna rena all koldioxid som vi släpper ut.

Iden lät väldigt bra till en början tyckte jag. Men ju lngre programmet gick desto fler frågetecken dök upp för mig och till slut tyckte jag det var en riktig usel ide.

Först och främst så försvinner inte koldioxiden mahiskt, utan man får en restprodukt i form av frusen koldioxid. Forskaren menafe att detta bar enkelt att lösa på ungefär samma sätts som med kärnkraftavfall. Det vill säga förvara det i berggrunden, då orsakar den inga problem menade man.

Men detta känns bara fel. Det är att skjuta problemet framför sig, det löser inget. Det finns dessutom problemet med vad som händer om något går fel och flera års koldioxid kommer ut genom en olycka. Så mycket koldioxid på en gång skulle vara katastrof eftersom det skulle vara omöjligt för jordens växter att ta hand om. I princip skulle jordens atmosfär kunna bli giftig för oss.

Vi borde ha lärt oss att allt som kan gå fel med liknande saker ofta går fel.

Sedan är det hela tanken på att skjuta problemet framför sig. Det är ingen lösning och det känns som att det därför bara för med sig fler problem, men det är okej för det är någon annans problem. Det påminner om när jag var liten och mamma beordtade mig att städa mitt rum. Jag avskydde att städa så min lösning var att knö in allt i min garderob. Funkade jätte bra tills jag ville ha något där inne och då utbröt kaos. Värst var om man hade hunnit göra så ett par gånger så garderoben verkligen var full. Kanske började min arkeologikarriär då.

Men det som stör mig mest med ideen är att den ger sken av att allt är bra, att vi inte behöver göra några förändringar. Livet kan fortsätta som vanligt. Verkligheten är att vi behöver göra stora förändringar och de kommer att påverka hur vi lever.

Vi kan inte rädda planeten, och vår framtid, samtidigt som vi åker omkring i bensinslukande bilar, eldar kol och lever i ett slit och släng samhälle. Vi måste göra uppoffringar, vi kan inte förvänta oss att andra ska lösa våra problem. Speciellt inte människor som inte ens är födda än.

Vi har fått ta över de problem som den industriellarevolutionen förde med sig. Så vi om några borde inse att det sällan är en bra ide att skjuta problem på framtiden.

Kung Bore är här

Äntligen har vintern knackat på dörren och jag har glatt släppt in honom i trädgården. Hela världen blev ljus och glittrande övernatt och den gråa, trissta världen som plågade mig var borta.

En stor fördel enligt både Sultan och Felix är att jag nu eldar i kakelugnen på morgonen vilket gör att de två kan knö ihop sig där framför och få det mysigt varmt och gott. Max är inte alls intresserad av att knö, han ligger på andra våningen framför elementet där han kan ligg helt allena.

Jag hörde det viskas om att det kommer mer snö nu till helgen. Inte mig emot. Jag ska jobba så jag kan ta och gräva mig ut på månad om det behövs.

SG1L4116

Visst älskar jag sommaren, men…

Det är många som känner sig deprimerade när sommaren är över och man har en lång period framför sig innan våren kommer. Och visst älskar även jag sommaren, men… Det finns något speciellt även med hösten och vintern.

När jag vaknade idag var hela världen insvept i en vit, glittrande, mantel av frost. När det var dags för morgonpromenaden med Felix hade solen kämpat sig över trädtopparna, om än inte med mycket. Termometern visade fortfarande minusgrader, för första gången denna säsongen. Så på åkte halsduk, hemmastickade sockar och mössa. Luften ute var klar och hög, det enda som störde stillheten var två något sena kanadagäss som skränade när de kämpade sig söderut. Gräset och de fallna löven , stela av frost, frasade under fötterna och hela världen glittrade. Hemma igen la jag in ett par vedträn i köksspisen och unnade mig en mugg varm choklad medan elden knäppte och sprakade och Felix nöjt hoppade upp i soffan och bäddade ner sig i filten.

Så det finns absolut fördelar med vintern.

Vintern är även den tiden på året man får en liten semester från trädgården. Jag älskar min trädgård och jag skulle inte vilja vara utan den. Men det är ändå skönt att kunna krypa upp i soffan med en bra bok eller ett handarbete med gott samvete.

Höst och vinter är även de årstiderna då jag kan använda alla de saker som jag ägnar året åt att sticka och virka. Mössor, halsdukar, vantar och sockor med mera. Allt kommer till användning och det är alltid lika kul med lite nya saker.

Ytterligare en sak som gör att jag välkomnar vintern är att jag kan börja med alla ”inneprojekt” som aldrig blir av på sommaren eftersom trädgården går först. Jag har renoverat hallen och är på god väg att renovera en del av köket. Både kul och nyttigt.

Så visst älskar jag sommaren, men jag älskar vintern precis lika mycket.

Promenad med hund och kamera

Tidigt i morses så slog regnet så hårt mot altantaket att det väckte mig. Jag föreställde mig en dag inomhus. Istället byttes regnet mot strålande sol och när det var dags för Felix förmiddagspromenad så var det så vackert att jag plockade med mig kameran.

SG1L3383

Felix håller sig helst i skuggan dagar som denna så vi tog skogsvägen till en början.

SG1L3373

Gammal knotig stubbe som för tankarna till troll och sagor. Man kan verkligen se att det bor skogstomtar under den som kommer fram då och då och håller ordning och reda i skogen.

SG1L3379

 

En gammal död gren som fångade mitt intresse. rolig kontrast mot de grönskande nya grenarna.

SG1L3381

Lite här och där så genomkorsas skogen av små bäckar som rinner samman och sedan förgrenar sig igen.

SG1L3385

Det flög massor av vackra fjärilar på runt maskrosorna, tyvärr var nyfikna Felix inte till någon större hjälp när jag skulle fota dem. Han skulle ju veta vad det var som jag var så intresserad av. Så de flesta bilderna blev på maskrosor och en bit hund.

SG1L3377

 

Men ibland lyckades jag trotts Felix ”hjälp”.

SG1L3183

SG1L3384

 

Det är fyra månader mellan bilderna, tänk vad som händer på så kort tid.

SG1L3386

 

Nu står syrenen i blom här  hemma. Jag älskar syrener och tar alltid in ett par kvistar och har vid sängen för att njuta av doften.

Nu ska Felix, Teddy och jag spendera dagen på altanen. Njutandes av vädret och något gott att äta.

 

Nykommling

Idag kom den här skönheten för att bo hos mig. En gammal go spinnrock med ett antal år på nacken. Den spinner underbart och väldigt jämt och är skön att trampa. Har dock inte bestämt mig om jag ska måla om den eller inte. Jag gillar ju grönt men den här är väldigt grön. Kanske blir det en mildare grön. Nu fattas bara ull så kan jag komma igång ordentligt, så om någon har tips på var man kan få tag på billig ull så lämna en kommentar så är jag oändligt tacksam.

SG1L3363

Nu har sommaren verkligen tagit fart här och även om de senaste dagarna har bestått av regn och mer regn så spirar det i trädgården. Gräset växer så jag hinner knappt med och snart kan jag äta smultron. Det är verkligen en underbar årstid och jag är så otroligt tacksam för min trädgård just nu.