Det är dags att släppa fram den inneboende datanörden i mig en stund. Det är inte ofta hon får komma ut och leka offentligt så jag får passa på att njuta. Ämnet för dagen är internet, säkerhet och riskbedömning (om du nu hade missat det med tanka på rubriken 😉 ). Så varför ta upp detta ämne? Därför att jag har märkt att förvånansvärt många i min närhet och även andra har lite svårt för allt det här och eftersom det är ett ämne jag är intresserad av tänkte jag dela med mig ett par av mina tankar.
För det första; internet är inte ont. Internet är inte mer farligt än verkligheten. Däremot är internet väldigt bra på att skapa områden där vissa beteenden blir fokuserade. Därför kan det upplevas som mer skrämmande eller farligare än vad det är.Det är viktigt att inse att alla de ”läskiga” människor som finns på internet faktiskt finns i verkligheten. Bakom varje konto finns en levande person (nästan). Så därför kan det inte finnas fler pedofiler till exempel på internet än vad det finns irl. Det är mer troligt att pedofilerna är mer öppna på nätet och därför är enklare att upptäcka.
Men om vi nu ska prata om det här med säkerhet så är det helt enkelt så enkelt att man bör använda samma resonemang som man använder i verkliga livet. Om det kommer fram en man på ICA och säger att han är från Nordea och ber dig om din pin-kod, ger du honom den? Inte? Så varför ger du den till en okänd människa på internet bara för att de säger att de jobbar på Nordea? Låter du din åttaåriga dotter leka ensam ute på lekplatsen mitt i stan? Inte det? Så varför låter du henne sitta ensam på internet? Om du är osäker på om en situation på internet är säker eller inte så översätt den till verkliga livet och fundera över hur du skulle reagera.
Internet ska inte ses som en separat värld, det är en förlängning av den fysiska världen. Det är inte något mystiskt med den. Det handlar om att de som har mer erfarenhet och som använder internet mycket hittar bättre än de som bara kollar sin Facebook en gång i veckan. Men det är samma sak som att någon som är född och uppväxt i Stockholm hittar mycket bättre där än vad jag gör som åker dit en gång vart annat år i ett par dagar.
När det kommer till barn och internet så ska barn aldrig, jag upprepar ALDRIG, ha fri tillgång till internet utan att en vuxen har koll på vad som händer. Man lämnar inte barn ensamma med tjugo främmande människor medan man går och köper en kopp kaffe, i alla fall inte om man har lite vett. Internet består inte av tjugo främmande människor, utan miljontals, så du bör verkligen inte lämna ditt barn ensam med dem. Inte för att jag tror att de kommer att skada ditt barn, även om det naturligtvis finns sådan där ute. Men främst handlar det om att som förälder veta att ens barn är i en trygg miljö.
Jag menar absolut inte att man ska förbjuda barn att vara på internet. I framtiden kommer det att vara en lika naturlig del av livet som den fysiska verkligheten. Det ser vi redan nu på 10-15 åringar. Deras identitet på nätet är nästan oskiljbar från identiteten i den fysiska verkligheten. Nej lösningen är inte att förbjuda. Lösningen är att prata, diskutera, titta och förklara. Lär ditt barn att vara källkritisk, vilka beteenden som är okej och vilka som inte är det, vad de ska göra om de utsätts för något på internet som de tycker är otäckt eller skrämmande, lär dem att lita på sin magkänsla. Sitt sedan tillsammans med dem när de är på nätet. Titta på vad de är intresserade av och fundera över vilka risker det finns med det. Om barnet är yngre så är det självklart att du som förälder har tillgång till deras konton och kan kontrollera vad som händer. När de blir äldre och behöver få ett privatliv så ta som vana att fråga om något har hänt på Facebook eller Instagram eller var de nu hänger. Precis på samma sätt som du skulle fråga om något har hänt i skolan under dagen.
Så ledord när det kommer till säkerhet och riskbedömning på nätet är: var källkritisk och använd det sunda förnuftet. Skulle du inte göra i den fysiska världen så gör det inte på internet. Var rädd om dig och om du blir utsatt för trakasserier, hot eller liknande på nätet. Ta skärmdumpar och kontakta polis. För om du blev misshandlad på stan så skulle du väl inte bar krypa upp i soffan hemma och gråta? Nej man anmäler ett brott, oavsett var det begås.
Mat, Pyssel och Magi 