Webbshoppen är tillbaka

Ja efter ett års funderande så nylanserar jag webbshoppen så smått idag (hipp hipp hurra!!). Den ser lite annorlunda ut men jag hoppas det är till det bättre.

Den stora förändringen är trotts allt inriktningen. Jag har börjat med att lansera mina tekningar som finns att köpa både med och utan ram. Som denna ”Drawing the moon”.

Nästa steg kommer att vara att lansera en linje med ansiktsmasker, fotbad och skrubbs för huden som är helt hemmagjorda av mig och som bara innehåller naturliga produkter. Inga konserveringsmedel eller andra tillsatser utan i princip kan du ta en sked och äta dem (även om jag inte rekommenderar det då de inte är gjorda för att smaka gott). Jag väntar bara på ett par tillstånd innan jag kan lansera dem så jag får bjuda på en teckning till i stället (Relaxing beauty)

Sist men inte minst kommer jag att erbjuda små nybörjarpaket för magisk användning. Det kommer att vara små set som innehåller allt som behövs för att genomföra en viss magisk ritual. Det är inte meningen att dessa ska vara något som man köper varje gång man utför magi. Utan ska snarare ses som ett prova-på set. När man sedan har provat hur det fungerar med det färdiga setet så kan man börja ändra lite på vad man vill använda, vad man inte vill använda och vad man vill lägga till och sedan köpa dessa saker själv.

Min webbshop hittar ni enklast genom att klicka på fliken i överkant av bloggen och följa länken därifrån. Jag skulle bli väldigt glad om ni ville berätta vad ni tycker om den och om ni har några önskemål får ni som vanligt hojta så ska jag se vad jag kan göra åt saken. Vill ni dessutom dela min shop med andra så skulle jag rent av bli överlycklig.

Min tro och min förhållning till mat

Ibland får jag frågan varför jag håller på som jag gör med syltning, saftning, slakt och annat. Jag har upptäckt att det är en fråga som kräver långt svar.

Det första delsvaret är att jag gör det jag har fått lära mig att göra. I min familj har vi alltid syltat, saftat och slaktat. Vi har lagat vår mat från grunden och det är väldigt sällan jag under min uppväxt åt pizza, hamburgare och liknande. Så nu när jag ska laga mat så blir det ju mycket av samma metoder. All min favoritmat är mat som mamma har lagat från grunden. De år (de har faktiskt funnits) då vi inte har syltat och saftat och slaktat så har det känts som att något saknas. Att gå och köpa till exempel lingonsylt i affären är för mig något av en mardröm.

Så min mamma, min mormor och min farmor har lagt grunden för att jag nu sliter med allt det här. Vilket jag är enormt tacksam över. Mycket av den kunskapen som de har gett mig är kunskap som gått förlorad i många familjer då den generationen som växte upp runt 70-talet inte alls hade intresse eller lust att engagera sig i sådana här saker.

Sedan kommer den mer praktiska orsaken. Mycket av det som jag gör finns inte att köpa i affären och de saker som finns att köpa smakar… eh mindre bra. Men som jag tidigare har sagt så kan det vara en riktig utmaning att få tag i syltad pumpa, inlagda gröna tomater eller ingefärspäron. Så om jag vill äta de sakerna så får jag göra dem själv.

Nästa del är att jag får större kontroll över vad som finns i min mat. Inga e-ämnen, inga konstiga ingredienser, bara det jag vill ha. Jag tror att det i längden är en sundare mathållning.

Ännu en del är för att jag helt enkelt tycker att det är roligt och spännande. Ofta hjälper min mamma till, den stora experten på sådant här, och då blir det extra kul. Vi pratar om allt och inget medan vi arbetar, tar en paus och dricker lite kaffe och så lär jag mig varje gång något nytt.

Den sista biten är kanske den som är nyast för mig. Det är den religiösa delen. Ju mer jag funderar på det och ju mer jag läser så ser jag allt det som vi får i from av frukt, bär, kött och så vidare som gåvor från gudarna. Det är i slutändan de som låter årshjulet snurra, som ger oss skörden och som låter boskap och djur växa. Så att kasta bort allt det är som att kasta bort gåvor från gudarna.

Så jag ser det som en stor del i min religiösa praktisering att ta hand om det jag kan. Det är en handling som stärker bandet mellan mig och mina gudar, de ger mig något och jag tar hand om det. Därför ser jag också alltid till att ge gudarna en gåva tillbaka, ett offer av något slag, och att tacka. Vi får så oändligt mycket av dem och för det mesta så tar vi det för givet. Så oavsett om maten kommer från ica eller från landet så skadar det inte att ta ett par minuter och meditera över var i från den kommer och hur den hamnade på ditt bord.

Så jag skulle säga att min förhållning till mat och min tro är väldigt nära samman knutna och det är en stor del i varför jag vill utvecklas och bli bättre på att ta omhand det som finns runt omkring mig.

Vad har du för förhållande till att sylta, safta och annan omhändertagning och tillredning av råvaror?

De två stereotyperna

När jag berättar att jag sysslar med magi så får jag ofta samma kommentar från folk, nämligen ”Du som ser så normal ut”. Det är väl bara att tacka och ta emot antar jag. Men jag har grunnat lite på varför detta skulle påverka min förmåga att utföra magi. När man tittar runt lite så verkar det florera två olika stereotyper av hur en häxa/wicca/magiutövare ska se ut och uppföra sig. Ofta ser man samma stereotyper i media när det börjar dra sig närmare påsk, valborg, midsommar och halloween. Så det är inte konstigt att folk i allmänhet har svårt att se mig i något av dessa fack.

Jag tänkte ta en lite närmare titt på dessa två stereotyper, vad som skiljer dem åt, vilka likheter som finns, vad de verkar representera och så vidare. Inlägget är skrivit med lite av glimten i ögat även om det faktiskt är baserat på allvarligare funderingar.

Flummhäxan

Flummhäxan känns igen på yviga och färgstarka kaftaner, gärna i kombination med långt hår och någon slags huvudbonad av indisk eller indiansk härkomst. Den självklara accessoaren är ett pentagram i samma storlek som en navelkapsel runt halsen, gärna i guld, trä eller glittrande material. Kombineras gärna med 10-30 ringar av olika storlekar och symboler/stenar på samt armband.

Har sitt ursprung i hippierörelsen och new age kulturen och plockas gärna fram i media kring påsk, valborg och midsommar. Är konstant glad och sprudlande vilket ämne hon än diskuterar.

I hennes värld är allt fluffigt, ulligt och gulligt och världen vore mycket bättre om alla bara satte på sig en rosa kaftan. Hon väljer och blandar bland olika panteon beroende på humör och dag. Enligt henne är de nästan samma sak och gudar och gudinnor är trevliga varelser utan dåliga sidor som existerar för att sprida kärlek, ullighet och lycka i världen.

Hennes hem speglar hennes klädsel och är full av färger. Med ett enda steg kan du ta dig från ett buddhistisk bönepelare till en shamansk trumma och vidare till en plansch som visar ärkeänglarnas hierarki.

Hon tror på att alla ska ha tillgång till all kunskap och delar gärna med sig av både formler, besvärjelser och recept till alla som frågar. För henne är magi något som alla kan utföra och så länge den utförs med kärlek finns det inga problem och inga konsekvenser förutom att världen kommer att bli lite gulligare och fluffigare.

Ord som hon gärna använder är; kärlek, positiv, namaste, modergudinna/moderjord och ordet ljus i kombination med andra positiva ord så som kärleksljus.

Vampyrhäxan

 Vampyrhäxan är Flummhäxans raka motsatts när det kommer till val av kläder. Här är det svart som gäller. Gärna lite goth eller emo. Däremot delar de en förkärlek till fotsida, kaftanliknande plagg. I Vampyrhäxans fall bör klädseln dock ha någon form av huva eller kapuschong. Accessoarer brukar innefatta ett silverpentagram i samma storlek som ett brunnslock runt halsen. Vid speciella tillfällen även en pannring och ringar runt fingrarna.

Hon har sitt ursprung i Hollywoods framställning av häxor och har under senare år blivit mer populär som en motreaktion till Flummhäxan. Hon ses främst i tv runt halloween och i olika ”dokumentär serier” och tar sig själv och alla frågor på största allvar och med stor koncentration.

Hennes värld är allvarlig och svart och vit. Till 90% följer hon Hecate och någon onämnd gud. Enligt henne ska häxkonst ärvas eller möjligen läras ut, men inte till vilka som helst.

Hennes hem är ofta centrerat kring altaret där redskapen ligger uppradade efter konstens alla regler. redskapen är specialköpta/gjorda för sin tilltänkta uppgift, det skulle aldrig falla henne in att använda en mortel från köket för att stöta örter till magi.  Hennes bokhylla är fylld av böcker om Hecate, om traditionell wicca och häxkraft.

Magi är till för ett utvalt fåtal som har visat sig värdiga på det ena eller andra sättet. Hennes Book of Shadows och Grimoire äger ingen tillträde till förutom hon själv.

Ord hon gillar att använda är; initiation, dold, mörker, lärdom, allvar och att påpeka hur exklusiv hennes ställning inom magi är.

   Så är de här stereotyperna ”farliga”? Ja och nej. Jag bryr mig egentligen alls om att Agda 47 sitter i Godmorgon soffan i mintgrön kaftan med röda solrosor på och pratar om hur alla på jorden kan bli lyckliga om de bara började tänka rätt. Vi har alla våra egna vägar att gå och jag säger inte att hennes är fel. Vad jag däremot har något emot är när det bara är Agdor som visas. Så människor som aldrig har träffat en wiccan/häxa/kalla det vad du vill i verkliga livet får uppfattningen att vi alla är sådana. Det gör det svårt för oss andra att bli tagna på allvar när vi försöker ta upp seriösa frågor till diskussion.

Inte för att vi underlättar saken för oss själva att bryta oss fria från stereotyperna. Häxor/wiccaner/liknande folk tycks ha ett inbyggt dåligt sinne för pr, eller så bryr vi oss helt enkelt inte. De flesta hemsidor och bloggar i ämnet fylls av bilder på klassiska häxor, gärna i sexiga poser. Vi låter dessutom dessa Flumm- och Vampyrhäxor ta åt sig allt strålkastarljus. Inte konstigt om allmänheten inte vet att vi finns här när vi håller oss i skuggan.

Varför är det då så viktigt att visa att vi finns? Ja som jag sa så kommer det tillfällen då man faktiskt vill föra en seriös diskussion om sin tro/livsåskådning. Kanske vill man öppna företag, starta fritidsprogram eller liknande. Det är då det kan bli problem om en hel kultur anses som ”oseriösa”. Likaså så färgar bilden av stereotyperna av sig på olika delar i samhället. Om man tittar till tex USA så har det hänt att föräldrar har mist vårdnaden om sina bar på grund av att de varit nyhedningar. Inte för att jag tror att det går så långt här. Men det visar vilka risker det finns med att bli förknippad med en skev bild.

Dessutom så har det att göra med vilka människor som blir intresserade av vårt sätt att leva. Om man är seriös och söker någon seriös livsåskådning kan det lätt hända att man stryker till exempel wicca från listan efter att ha sett Agda i morgon soffan och sedan tittat på ett klipp på youtube med Karin Vampyrhäxa.

Var står jag i allt det här? Jag tror att jag har lite av båda men jag känner mig närmare besläktad med Vampyrhäxan. Fast jag ska nog villigt erkänna att jag började min resa som Flumhäxa.

Ansvar

Jag använder mig ofta av ordet ansvar när jag pratar/skriver om att utöva magi. Det kanske är på tiden att jag faktiskt förklarar vad jag menar med ansvar och min grundsyn på det.

Det finns så mycket här i livet som vi inte kan påverka (eller i alla fall påverka i väldigt liten mån) så som hur andra människor behandlar oss, vädret, lottonummren och så vidare. Därför är det väldigt viktigt att vi faktiskt ta ansvar för de saker vi kan påverka. Med det menar jag att det duger inte att säga att ”det bara blev så” eller ännu värre ”jag hade inget val”.

Just meningen ”Jag hade inget val” är något av det värsta jag vet. Oftast så använder man den när man egentligen menar ”Jag gillade inte mina andra alternativ” för det är ju ytterst sällan vi faktiskt blir tvingade till att göra något mot vår vilja. Men genom att använda de fyra små orden så tar vi helt bort vårt eget ansvar ur situationen. Jag hade inget val – det var inte mitt fel för detta var det enda sättet jag kunde handla på. Istället för att säga att jag valde att göra si eller så därför att det var det bästa alternativet enligt mig. Då tar man ansvar för att man faktiskt gjorde ett val.

Det är det ansvar handlar om för mig. Att göra aktiva val när man kan. Det innebär inte att man alltid gör det som är roligt, bra eller bäst lämpat. Utan det innebär helt enkelt att man är medveten om att man har alternativ men att man väljer att göra på just detta sättet av en eller annan anledning. Det kan vara för att det är lättare, för att man inte vågar göra något annat, för att man är lat, för att man tycker det är roligt, för att det är det bästa alternativet eller en hel hög andra möjligheter. Men genom att erkänna att det är mitt beslut, mitt val, så tar man ansvar för sitt liv och för de konsekvenser som följer.

En stor del i allt det här är vår rädsla för att andra människor ska döma oss för våra val. Ta till exempel uttalandet ”Jag har inget val, jag har inte råd att köpa krav märkt mat”. Det betyder egentligen:  Jag väljer att prioritera kostnader för boende, el, vatten och så vidare framför ekologisk mat. Vilket naturligtvis är helt rimligt, det är en naturlig prioritering som de flesta av oss skulle göra. Men det innebär ändå inte att det inte är ett val man gör.

När man börjar inse att man faktiskt är omgiven av val varje dag och att man ofta prioriterar på ren instinkt, det är då man inser hur mycket man egentligen kan påverka sitt liv. Ta det här med väder. Det gamla talesättet lyder ”Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder” . Det är väldigt sant. Jag kan inte styra vädret men jag kan styra min inställning till vädret. Om jag vaknar upp och inser att det spöregnar så har jag ett val att tänka ”fy vad deprimerande” och sedan känna mig deprimerad resten av dagen. Eller så kan jag tänka ”äntligen lite vårregn så att kärlen släpper” och känna mig lite bättre. Det gör inte att jag kommer att bli mindre blöt på promenaden eller att vattenpölarna blir mindre. Men det påverkar min dag.

Jag vet, det låter som ”new age flumm”, något som en överglad 60-årig herre i pastell batik kaftan med vitt hår och skägg ner till midjan skulle säga. Men saken är att det är inte magiskt, eller new age. Det är att ta ansvar för sitt eget liv och för hur man mår.

Så vad har allt detta att göra med magi? Helt enkelt: Om du inte kan ta ansvar för de små besluten i ditt liv hur ska du då kunna ta ansvar för magi? Om du inte kan erkänna att det är dina egna prioriteringar som gör att du väljer att köpa ”vanlig mjölk” istället för ”eko mjölk” hur ska du då kunna ta på dig ansvaret för eventuella konsekvenser när du gör en pengaformel?

Innan man är mogen nog att ta ansvar för alla sina val så är man inte mogen nog att använda magi. Just därför att inom magin så är valen av största betydelse. Även de små valen som vilka ord man använder eller vilka bilder man frammanar har enorm betydelse. Därför ska man vara väl medveten om att det är just jag som gör valen, det är på mitt ansvar.

Säga att du gör en liten ritual för att få en bil. Du slänger ihop den lite snabbt och lätt och utför den utan större problem. Veckan efter ärver du en avlägsen släktings Volvo från 1975 med spräckt baklucka, två bytta dörrar i två olika färger och som snarare hoppar än rullar fram. Du blir besviken på att universum gav dig den här bilen. Men egentligen är det dina egna val som gav dig bilen. Du kanske inte nämnde vad för slags bil du ville ha, eller i alla fall inte att det skulle vara en nyare årsmodell, kanske tänkte du inte tanken att man borde be att den faktiskt var körbar eller så visualiserade du den inte så bra.

Tänk dig nu att det inte är något så ”världsligt” som en bil du sände dina energier mot. Tänkt dig att det var något mycket tyngre, större, mer omfattande. Tänk dig sedan att samma fel gjordes. ÄR du då beredd att ta ditt ansvar och säga ”Mitt fel, det var mina val”.

Detta är en av anledningarna till att jag sällan uppmuntrar minderåriga att aktivt syssla med magi, det är ett alldeles för stort ansvar att lägga på deras axlar.

 

Påsken – häxornas högtid?

Häxor och påsk har blivit intimt förknippade med varandra. Så till den vida grad att det idag nästan är omöjligt att tänka sig påsken utan häxor. Men vad har egentligen häxor att göra med påsken? Inte mycket…

 Den kristna påsken firas till minne av Jesus död på korset och hans uppståndelse på den tredje dagen. Det vill säga själva  grunden för kristendomen. därför så borde påsken vara den viktigaste av de kristna högtiderna, och inom den grekiskortodoxa kyrkan och även andra granar av kristendomen så är just påsken större än julen.

Påsken är inte som julen en fast högtid utan räkas ut på ett ganska komplicerat sätt. Det hela började med att de nyblivna kristna inte ville fira sin påsk samtidigt med judarna då de ville skilja religionerna åt. Därför bestämde de sig för att påsken skulle infalla på den första söndagen efter en eclisiastisk fullmåne som inträffar efter den 20 mars. Visst låter det lite väl komplicerat? En eclisiastisk fullmåne är inte det samma som en astrologisk sådan utan bygger på Metons cykel, en kalender på 19 år med 7 år med 13 månader och 12 år med 12 månader. I dessa är fullmånarna uträknade var de ”borde hamna” och det är alltså detta man går efter.

Påsken börjar firas på skärtorsdagen, det är den dagen då Judas förrådde Jesus. där efter följer långfredagen då Jesus korsfästes och dog. Var på påskafton och påskdagen följer. Sist kommer annandag påsk och på denna dag återuppstod Jesus som bevis på sin gudomlighet och på löftet om att vi alla är odödliga.

Så var någon stans kommer häxorna in? Jo enligt gamla traditioner inom kyrkan så släps all ondska lös på skärtorsdagen då Judas förråder Jesus. Så under tider då häxor jagades av kyrkan så ansåg man naturligtvis att de hade en riktigt festdag en dag som denna, när all ondska var lös. Därför föddes här i Norden myten om att häxorna åker till Blåkulla just torsdagen innan påsk för att fira med djävulen. Människor var så rädda för dessa häxor som var ute och flög att man såg till att täppa till skorstenar eller se till att ha en rytande eld brinnande i spisen för att de inte skulle flyga ner genom skorstenen. Påsk smällare är en förlängning av denna tradition, man jagar bort det onda genom att skrämma dem med höga ljud och skarpa färger (och jag tror att om någon skulle komma flygande på en kvast när man smäller av raketer skulle försvinn fort därifrån)

I de flesta delar av världen så har just häxans roll under påsken försvunnit. Men i Sverige och Finland så lever traditionen kvar. Här skickar vi ut barn klädda till påskkärringar och vi hänger upp häxor i olika former runt om i hemmet för att fira en kristen högtid.

Jag vill inte säga att vi borde be barnen sluta klä ut sig till. Men kanske borde vi ta bort likhetstecknet mellan påskkärring och häxa och kanske borde vi sluta fira en kristen högtid med att hänga upp häxor i våra hem. Faktum är att häxor inte har något med påsken som högtid att göra och många nutida häxor är inte allt för glada i att bli förknippade med just en kristen högtid.

Faktum är att om vi nu ska hänga upp häxor i våra hem och förvänta oss färder mot Blåkulla så borde vi snarare spana upp mot himlen under vårdagjämningen. För att förstå varför så borde vi ta oss en närmare titt på ett äldre ord för häxa.

Innan häxor kallades häxor här i Sverige (ordet introducerades någon gång under 1600-talet) så kallades de tunridor eller tunridan i enkel form. Ordet betyder ordagrant ”hon som rider på tunet”. Tun är ett gammalt nordiskt ord som betyder gårdsplan eller gärdsgård (det delar ursprung med engelska town (stad) och tyska zaun (staket) ). Någon som red på tunet var därför någon som stod med ena foten på gårdsplanet och den andra utanför i ”det vilda”. Detta blev symbolik för att stå med ett ben i i olika världar, en fot i den verkliga världen och den andra i okända världar där de kunde anskaffa sig krafter som vanligt folk inte besatt.  Detta har idag starka kopplingar till det engelska ordet hedgewitch (häckhäxa) som har betydelsen att man går ”genom häcken” in i andra världar.

Traditionellt så är just vår och höst dagjämningen (tidpunkter då dag och natt är lika långa) dagar då slöjan mellan de olika världar är tunn och därför är resor mellan världarna enklare. Därför anses de vara väldigt passande för ”häxresor”. Och det är just det som man anser med att häxorna reser till Blåkulla, inte att de sätter sig på en kvast och åker iväg till ett berg. Utan att de gör en resa till en annan värld, en annan verklighet.

Så med andra ord så resor häxor under vårdagjämningen och inte under påsken. så jag tycker att vi kan låta påskkärringar vara påskkärringar utan att blanda in häxor i det hela. Låt kristna få fira kristna högtider utan (allt för mycket) inblandning av hedniska ritualer.

En upplevelse utöver det vanliga

Igår var jag med om något väldigt speciellt. En vän till mig utför distanshealing och frågade om jag ville prova. Jag tackar sällan nej till att prova något nytt så vi bestämde att hon skulle skicka healing till mig igår kväll.

Jag började med att meditera och slappna av innan jag la mig tillrätta på soffan, med katten vid fötterna som alltid.

Allt började med att det slog lock för mina öron och samtidigt så hoppade Teddy ner från soffan. ”Nu har hon satt igång” tänkte jag. En stund senare så kändes det som att det strålade energi över min kropp, jag fick intrycket av att det var som ett norrsken i alla möjliga färger som dansade över mig. Samtidigt kändes det som om någon la något tungt i mina händer. Som två marmor klot.

Efter en stund försvann känslan av den dansande energin, men tyngden i händerna fanns kvar. Efter en liten stund så fick jag små ryckningar i vänster ben och det började klia i vänster handflata.

Genom hela processen så kunde jag inte sluta att tänka på träd, det var som om något drog mina tankar åt det hållet.

När vi var färdiga så pratade min vän och jag över telefon för att stämma av. Mycket av det som hon berättade för mig stämde så otroligt väl in på min upplevelse (jag tänker inte gå in på allt här). Bland annat så berättade hon att hon hade använt två krafttecken, ett i vardera av handflatorna.

Idag har jag haft gott om energi, men varit något gråtmild. Vilket resulterade i att jag stod och grät ute på en åker när jag tog Felix för hans förmiddagspromenad. Men det är ju något som behöver få komma ut. Så jag snyftar på :).

Jag kan verkligen rekommendera att man gör något sådant här för att släppa på blockeringar och bara rensa ut gamla energier. Ofta så kan man hitta ett bra erbjudande om man vill prova en gång. Min vän tex erbjuder en behandling gratis om man vill prova för att se vad det är för något.

Nu ska jag gå och sätta på en snyfftare så jag får lite utlopp ;).

Kärleksmagi

De flesta som sysslar med magi har fått frågor om kärleksmagi. Det är helt enkelt så att kärleken är ett av våra mest grundläggande behov. Det är likadant för de som lägger tarotkort, kastar runor eller liknande. Frågar man dem vilket ämne som de flesta ”kunder” frågar om så hamnar kärlek överst. Jag har redan snuddat vid ämnet ett par gånger och i inlägget Kärleken så förklarar jag varför jag håller mig borta från kärleksdrycker.

Men det finns ju magi och så finns det magi så att säga. Bara för att man (enligt mig) bör skippa kärleksdrycker så innebär det inte att man ska skippa all kärleksmagi. Som jag ser det så finns det två sorters kärleksmagi, dels den som är menad att locka kärlek in i ens liv och dels den som använder sig av kärlek som energi.

Om vi börjar med den som använder kärlek som drivkraft så är den egentligen väldigt kraftfull men ändå väldigt enkelt. Eftersom kärleken är en väldigt grundläggande kraft och eftersom den är så pass kraftig och positiv så är den väldigt användbar när det gäller att använda inom magi. Magi som skapas ur kärlek är något av den kraftigaste magin som finns. I grunden så är det som sagt en enkel sak att förstå den, men det kan ta lång tid att bemästra den. Det går ut på att när man samlar sin energi för att rikta mot sitt mål, så samlar man kärleksenergi. Det gör man helt enkelt genom att tänka på någon man verkligen älskar. De flesta av oss känner igen den där varma, trygga, känsla man får när man tänker på någon man älskar. Det är kärleksenergi, så man fokuserar på att samla den och rikta den mot sitt mål precis som man gör med vilken energi som helst. Det är det som kan vara lite knepigt, att fokusera på kärleksenergin samtidigt som man fokuserar på sitt mål. Men med övning så ska det fungera väldigt bra. Rent logiskt sett så är sådan här magi starkare om man utövar den tillsammans med någon man faktiskt älskar. Det är lättare att fokusera på kärleken när personen sitter framför en. Det är verkligen något som är värt att prova. Denna typen av magi ska inte förväxlas med sexuell magi. Det är en helt annan, men även den väldigt kraftfull, magi. kanske något att ta upp i framtida inlägg.

Då går vi över till den andra typen av kärleksmagi, det vill säga den som är tänkt att föra in kärleken i ens liv. Även här kan man skilja på två typer av magi. Dels den som är tvingande (typ kärleksdrycker) och den som lockar.

Så den typ som tvingar är den typen av kärleksmagi som man bör hålla sig borta ifrån. Det är helt enkelt den sortens magi där man försöker tvinga en människa att älska en. Detta kan göras genom drycker eller genom formler, båda är lika illa. Man bör aldrig använda magi på en annan människa om de inte har gett sitt medgivande, inte ens om det är positiv magi och speciellt inte om det är tvingande magi.

Men de typen av kärleksmagi som är lockande är en helt annan sak. I stället för att säga att X ska älska mig så fokuserar man på att locka in kärleken i sitt liv. Den är med andra ord mindre specifik men det innebär inte att den är mindre effektiv för det. I princip så ber man universum att se till att rätt man kommer in i ens liv eller att man öppnar ögonen och ser vad som redan finns där. En stor fördel med den här typen av kärleksmagi är att man öppnar upp sig själv, man gör sig tillgänglig. Ibland så förstår vi inte varför vi inte kan hitta kärlek och så är orsaken till att man känner sig så uppgiven att man omedvetet tänker att ”jag kommer aldrig hitta någon” och det kan i sig bli en självuppfyllande profetia. Men ber man om kärlek så ändrar man sin inställning och då även den energi som man omedvetet sänder ut till personer man möter.

Jag har två olika ritualer som jag brukar rekommendera (och som jag själv har provat med bra resultat). Den första är den enklaste, den andra är lite svårare eftersom den kräver att man har tillgång till ett par specifika omständigheter.

————————————–

Ritual 1:

Man behöver 2 röda ljus och en ros som verkligen doftar. Dessutom ska man ta reda på när solen går upp på morgonen. Kvällen innan så lägger man rosen på sitt altare och ställer ett ljus på vardera sida om rosen. På morgonen tar man rosen och går ut precis när solen går upp.  Håll rosen framför dig, känn lukten, samla energin och säg:

”Kärlekens blomma, så låt det bli, att kärleken sann kommer till mig. Låt det så bli och ingen skada”

Eller något liknande som ligger bra på tungan. Släpp energin med målet på kärleken i fokus. Ta rosen och gå in, lägg den på altaret mellan ljusen och tänd ljusen. Fokusera på lågorna och visualisera hur de förvandlas till den där varma, trygga, känslan man får i magen när man är kär. Låt ljusen brinna tills blomman börjar sloka. Ta blomman och begrav den i jord.

Ritual 2:

Här behöver man en vildrosbuske som blommar och tillgång till en bäck, å eller annat rinnande vatten.

Gå fram till busken och be om tillstånd att få använda den och tack för att den hjälper dig, lämna eventuellt en liten gåva. Visualisera vad du letar efter, vilka egenskaper du vill ha i din drömpartner. För varje egenskap (tex givmild, snäll, humoristisk) plockar du ett blomblad från busken. när du är färdig tar du blombladen till det rinnande vattnet, håll dem i dina kupade händer och fokusera på vilka egenskaper de representerar (du behöver inte hålla isär vilket blad som står för vilken egenskap). Samla energin och fokusera på egenskaperna och på kärlek. Låt bladen sakta trilla ner i vattnet och säg:

”Som vattnet för bladen bort från mig, för den kärlek jag önskar till mig. Låt det så bli och ingen skada”

Släpp energin mot målet och se hur vattnet för bort bladen.

—————————————

Sedan är det som med all magi. Bara för att du har kastat lockelse magi så innebär det inte att du kan sitta hemma på soffan och vänta. Man måste ge magin en ärlig chans och faktiskt vara lite social och träffa människor i någon form för att man ska träffa kärleken. Om det sedan är via internet eller irl spelar ingen större roll.

Så för att summera: Använd kärleksmagi på rätt sätt och respektera alltid dina medmänniskors rätt till att fatta sina egna beslut.

Nu råder lugnet igen

Ja nu har jul och nyår dragit förbi och vardagen börjar åter komma tillbaka. För ovanlighetens skull så har jag avlagt ett nyårslöfte. Det var att försöka att skriva mer regelbundet här på bloggen. Jag gillar att skriva och jag tycker alltid det är roligt när någon hör av sig till mig med frågor eller kommentarer om något jag har skrivit för då känns det som att någon i alla fall har tänkt lite extra på grund av mina ord. Men så kommer vardagen emellan och så ska man göra det ena med det andra med det tredje. Men i år ska jag försöka skärpa mig.

Det har hänt lite saker här under helgerna. Jag ska bli dagmatte åt en liten dvärg schnauzer hane vid namn Felix. Vi påbörjar en provvecka nästa vecka för att se om vi trivs ihop. Det ska bli riktigt kul att ha en hund i huset igen efter ett par år med ”bara” katt. Missförstå mig rätt, jag avgudar min katt. Men den latmasken kommer inte att följa med på några skogspromenader direkt. Felix är en väluppfostrad liten herre med mycket energi men som är en väldigt lugn och stabil hund. Han påminner mig mycket om min förra hund Ida till sättet.

Sedan har jag äntligen hittat min pappas biologiska pappa. Ja inte i livet då utan på papper. Det har varit en ganska krånglig väg men det löste sig när jag väl hittade min pappas adoptionspapper och kunde skriva till länsarkivet i Göteborg. Det kanske inte låter som en jätte stor sak, men i min familj så är det faktiskt det. Min pappa fick veta sent i livet att han var adopterad och det tog honom ganska hårt och han hade mycket funderingar kring hans biologiska pappa. Nu lever ju inte min pappa längre så tyvärr kan jag inte dela med mig av mitt fynd. Men det känns ändå bra att någon till slut tog tag i saken. Dessutom ger det mig en helt ny, spännande, gren att forska på i släktträdet.

Lite underligt var det när jag läste min biologiska farfars dödsdatum och insåg att han och pappa dog med knappt två veckors mellanrum. Det gjorde mig lite sorgsen eftersom det innebär att pappa hade haft möjlighet att träffa honom. Men vissa saker är helt enkelt inte meningen.

Visst är det konstigt att saker som man ibland funderar över verkar komma till en i verkliga livet. Ibland funderar jag på om det är en omedveten form av magi. Magi i grunden är ju att rikta energin mot ett mål. Så om man verkligen går och tänker på något så kanske man omedvetet riktar sin energi mot det.

Det var nämligen så att när jag hittade min biologiska farfar så väckte det en hel del tankar hos mig om min pappa och om mina halvsyskon på pappas sida som jag knappt har haft någon kontakt alls med. Jag har länge varit lite kluven på det ämnet och nu verkade det bubbla upp till ytan och jag gick och funderade på om jag skulle försöka få kontakt med någon av dem. Jag hade inte riktigt bestämt mig men så en dag när jag går in på facebook så har jag fått ett meddelande från min halvsyster som med hjälp av sin dotter har letat upp mig där.

Det var ju då ett sammanträffande. Så nu ska jag åka och hälsa på henne och hennes familj lite senare under månaden när allt har lugnat ner sig efter jul och nyår. Jag ser fram emot det samtidigt som jag är lite orolig. Sist jag hade kontakt med den sidan av släkten (då min halvbror) så gick det inte alls bra och jag kände mig mest arg och besviken. Men då var jag inte beredd, det hela hände av en slump och jag blev pressad av en kompis att jag ”självklart” skulle ha kontakt med min bror. Trotts att jag egentligen inte var helt redo själv och inte alls hade klart för mig vad jag ville få ut av det.

När jag sedan insåg att jag inte alls hade något gemensamt med mannen som satt mitt emot mig och att jag faktiskt inte alls gillade en hel del av de sakerna han sa så blev det en väldigt stor besvikelse. Jag tror att jag hade hoppats på att känna en gemenskap med honom. Men min vän (nu för tiden fd vän) fortsatte att pressa mig och jag fortsatte att träffa honom. Jag vet inte varför jag lyssnade så mycket på min vän, så här efteråt så inser jag att hon agerade som hon gjorde på grund av hennes önskan att få vara en större del i sin pappas och hans nya familjs liv. Men till slut så insåg jag att min bror inte var en person som jag skulle umgås med om jag inte hade haft ett släktband med honom och eftersom jag inte hade umgåtts med honom under mina första 20 år så såg jag ingen anledning till att tvinga mig att fortsätta träffa en människa som jag inte var bekväm med.

Nu är läget lite annat. Jag har en chans att ta allt i min egen takt. Jag har berättat för min syster att jag gärna hälsar på men att vi kan skynda långsamt så att säga. Jag har dessutom en lite tydligare bild av vad jag faktiskt vill få ut av mötet. Dessutom så känner jag mig tryggare i mig själv och jag är mer medveten om att om det inte går bra så gör det inte det och då behöver vi inte ha kontakt. Värre än så är det inte, men då har jag i alla fall provat.

Så ja… Det är full rulle här. Alltid något som håller en upptagen :). Sedan ska man ju hinna med att plugga och jobba också. På jobbet har jag fått ett fast schema + att jag kan hoppa in vid behov vilket är jättekul. Chefen säger att de tycker att jag gör ett bra jobb vilket verkligen är roligt att höra då jag verkligen gillar jobbet och trivs som fisken i vattnet.

Jag hoppas att ni alla får en riktigt bra start på det nya året. Och jag kan skryta lite med att det ser ut att bli ett bra blogg år då min blogg idag slog läsarrekord :). Kram på er alla från mig och Teddy.

Vegetarian eller inte?

Jag önskar er alla en riktigt god Yule, lite speciellt idag när vi enligt Maya kalendern går in i en ny tidsålder. Jag har haft en underbar yule med god mat och en trevlig liten ceremoni. Men i morgon tar julfirandet vid, alla mat måste ju börja lagas :).

Och på tal om mat så har jag fått en del frågor och åsikter om mitt inlägg om slakten som jag tänkte ta upp i ett och samma inlägg. Första frågan: Är du inte vegetarian?

Svaret är nej, jag är inte vegetarian.

Följd frågan brukar vara; varför inte, du är ju wiccan?

För det första så vill jag säga att jag inte har något emot vegetarianer eller vegetarisk mat. Men jag väljer att äta kött dels för att jag tycker att det är gott och dels för att jag är skapad att äta kött. Visst tänker ni, skapad för att äta kött. men sanningen är att så långt bak i tiden som vi kan följa vår familj, det vill säga till de små söta, ulliga halvapor som var förfäder till de människoapor som till slut blev till våra tidiga förfäder, så har kött varit en del av vår kost. De där små, söta, lurviga halvaporna levde på frukt, blad och insekter. Hoppar vi fram ett par steg till människoaporna så åt de, precis som tex schimpanser gör idag, kött när de kom över det. När vi sedan går in på humanoider, det vill säga våra förfäder efter det att vi och aporna gick skilda vägar, så verkar de till stor del ha varit samlar jägare. Det vill säga att de har levt på en kombination av frukter, bär, grönsaker, lavar, svamp, örter, kött, fisk och skaldjur. Det finns till och med forskning som hävdar att det är tack vare det ökade intaget av fisk och skaldjur och gjorde det möjligt för vår hjärna att utvecklas som den gjorde.

Så om man nu lägger ihop alla miljoners års utveckling så är min kropp anpassad för en blandad föda. Allt från var våra ögon sitter, hur våra tänder och matsmältningssystem fungerar till smak och luktsinnen är specialiserat för att äta en blandad föda. Människor är omnivorer, vi äter allt från grönsaker till kött, vi är inte gjorda för att vara carnivorer som katter som inte behöver grönsaker eller liknande men måste äta kött eftersom de själva inte kan producera ämnen som taurin. Inte heller är vi gjorda för att vara herbivorer som hästar som bara äter gräs och inte behöver äta kött, vilket förklarar varför hästars blindtarmar fortfarande har en viktig funktion i matsmältningen.

Då brukar alltid någon kontra med att vi inte behöver äta kött nu för tiden, vi kan klara oss utan. Det är iof sant. Med hjälp av bra kost och tillskott så kan man leva gott som vegetarian och till och med vegan nu för tiden. Men jag äter hellre en fullvärdig kost och skippar allt vad kosttillskott heter. Jag tillsätter hellre kött till mitt system (som både är gott och naturligt) än att tillsätta något konstgjort ämne som antingen är kemiskt framställt eller renat från animalisk form.

Sedan har vi två viktiga frågor i det här. Det ena är djurens välmående och det andra är miljön. Eftersom jag väljer att äta kött så anser jag att det är mitt ansvar att se till att djuren blir väl omhändertagna. Det är en stor del av skälet till att jag väljer att köpa mitt kött där jag gör. Bonden som föder upp grisarna har tre grisar i halvåret som får vara både inne och ute och han matar dem med massor med godsaker och kliar dem bakom örat och de lever ett väldigt bra grisliv. De slipper sedan att åka till ett slakteri och slipper stressen där. I stället avlivas de med bultpistol på gården och styckas i ett hus ungefär 100 meter från där de levde. På det sättet slipper jag storproduktion av stressade grisar och jag kan även minimera transporterna och spara på miljön.

Jag vill även säga att jag inte alls är anhängare av att man bör äta en t-bens stek varje dag. Jag äter inte kött varje dag, jag tror på att äta en varierad kost och det inbegriper fisk, skaldjur grönsaker, frukt och kött. Jag äter kött kanske 3-4 gånger i veckan, de andra dagarna äter jag fisk eller vegetariskt.

Så min lista varför jag äter kött:

1- Jag tycker det är gott
2- Det är nyttigt för mig (speciellt eftersom jag ofta har lågt blodvärde)

 

Tarotläggning, Tidslinjen

På senaste tiden har jag börjat använda mig av en liten annorlunda tarotläggning. Den är lite annorlunda och i början kan den vara något knepig att få grepp om. Men när man väl har börjat arbeta med den är den väldigt givande och den är väldigt bra att öva upp intuitionsläsning. Med intuitionsläsning så menar jag när man läser korten så som man känner att de passar in snarare än vad den klassiska tolkningen är. För mig så var det lättare att börja med den klassiksa tolkningen och sedan ju mer bekväm jag blev med korten ju lättare var det att läsa korten intuitivt.

Så denna tarotläggning är i grunden väldigt enkel, man lägger upp åtta kort på en rad. Man läser korten från vänster till höger som en historia kan man säga. Man länkar alltså samman korten till en tidslinje. Korten har ingen specifik betydelse som i en traditionell stjärna utan man läser dem så som de tycks höra ihop. Så med andra ord kan de två första visa dåtid, de tre efter det nutid och de andra framtid. Eller så visar det första nu tid och de andra framtid. Men precis som tiden så kan man inte hoppa fram och tillbaka. Om kort 1 är då tid och kort 2 är nutid så kan kort 3 inte vara dåtid utan måste röra nutid eller framtid.

Den är som sagt lite knepig att fundera ut i början och man kan lätt känna sig osäker på hur man ska börja och när de olika tiderna avlöser varandra. Men om man övar så kommer man upptäcka att det blir lättare och till slut så blir det nästan självklart. Man ser verkligen en tydlig rörelse genom korten.

Som sagt så är detta ett utmärkt sätt att öva upp intuitionsläsning på. När man väl börjar känna sig säker så faller korten på plats som puzzelbitar och kortens betydelser blir väldigt påtagliga eftersom man får ett sammanhang till dem. Så jag kan verkligen rekommendera läggningen till alla som vill prova något nytt.